Är vi rustade för desinformationen?
Ryssland varnar för att en finländsk ansökan att gå med i militäralliansen Nato kan få konsekvenser.De kommande månaderna gäller det att vara extra vaksam mot desinformation och så kallade hybridhot.
I slutet av veckan cirkulerade en video på sociala medier som visade en transport av ryska kust-robotsystem. På en vägskylt som syns i bakgrunden står Helsingfors. Ett twitterkonto lät meddela att Ryssland nu mobiliserar vid Viborg och den finska gränsen. Svenska Yle bad Petteri Kajanmaa vid Försvarshögskolan syna videon. Han avfärdar hotet och tror att filmen är skrämseltaktik inför Finlands kommande besked om att gå med i militäralliansen Nato. Ryssland har flera gånger de senaste veckorna varnat för att en Natoansökan kan få konsekvenser.
Med risk för att låta alarmistisk är det dags att förbereda sig på att de kommande veckorna kan bli mer turbulenta än vi är vana vid. Den främsta oron kretsar kring så kallad hybridkrigföring. Samhällsbärande institutioner kan bli måltavlor för cyberangrepp. Redan nu har finländska myndighetssidor drabbats av överbelastningsattacker, och fler är troligtvis att vänta. Datainspektionens chef Lena Nordman har i mer generella ordalag varnat för att företag som hanterar el- och vattenförsörjning är potentiella måltavlor. Ett sådant påstående blir förstås mer aktuellt med tanke på de ryska hoten.
På ett mer allmänt plan behöver vi också förbereda oss på mer omfattade desinformations-kampanjer.
Det är befogat att fråga i vilken utsträckning vi är rustade för sådana påverkansförsök. Desinformationskampanjer behöver inte övertyga om den – i det här fallet ryska – förträffligheten. Det räcker med att skapa osäkerhet om vad som faktiskt är sant och falskt.
De senaste åren har alternativa teorier om till exempel vaccin och mobila internetsystem fått stor spridning på nätet. Sådana teorier, vilka nästan alltid innehåller misstänkliggörande av offentliga och demokratiska institutioner, sänker trösklarna för att även i andra frågor ta in alternativa verklighets-beskrivningar.
Många har den senaste månaden förfasats över de ryska lögnerna, som till exempel Kremls påståenden om att massakern i Butja var iscensatt av ukrainare. Många har också funderat över hur det är möjligt att befolkningen i Ryssland accepterar den uppenbart falska verklighet som propagandakanalerna skickar ut. Det ryska folket är inte naiva. Men om man är av uppfattningen att ”båda sidor” ljuger lika mycket litar man inte på någon av dem. I slutändan är just misstänkliggörandet syftet med spridningen av desinformation, och ska man vara helt ärlig är det inte ett ouppnåeligt mål för den ryska regimen. Inte ens i ett demokratiskt starkt land som Finland.
Sprid information bara från pålitliga kanaler. Var extra misstänksam mot sådant som får spridning på sociala medier.
Uppmaningen är banal, men nödvändig.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
