Premiärkonsert med på orgeln i Lemland
Att en kyrka på Åland får en ny orgel är en sällsynt händelse och därför värd att fira ordentligt! Den nya Paschen-orgeln i Lemlands kyrka togs i bruk och välsignades i samband med högmässan 25.2 och i torsdags kom så den väntade första orgelkonserten med församlingens egen organist Ádám Kiss på pallen.
Kiss och Lemland-Lumparlands församling är att gratulera till ett värdigt instrument, vackert att se på, och det trots att också denna nya orgel av orsaker som inte gick att påverka måste stå inträngd i samma hörn som den gamla. Framförallt är den skön att lyssna till och organisten gav verkligen prov på de många klangmöjligheterna.
Rundare klang
Konserten inleddes intressant nog med Bachs bravurverk från unga år, Toccata och Fuga d-moll. Nu fick vi höra den med en mörkare, bredare och rundare klang än vanligt, och dramatiken i början fick många extra tyngder både av spelsätt och klang. Sedan följde som kontrast ett uruppförande komponerat av Kjell Frisk och tillägnat organisten. En angenäm, infallsrik, bekantskap med skojiga vinkar till kvällens avslutning, Toccatan ur Widors femte orgelsymfoni. Det är också Frisk som i introduktionen till sitt verk kallar den nya orgeln för ”juvelen i kronan” bland Ålands orglar.
Orgeln är byggd i franskromantisk stil och musiken var avpassad därefter. De stycken som följde, av Pierné, Boëlmann och Liszt förutom den nämnde Widor, gick alla i den nyromantiska franska stilen, ett par av komponisterna hade varit elever till César Franck och fortsatt hans linje i orgelmusiken. Mig tilltalade mest Saint-Saëns transkription av en pianokomposition av Liszt, ”Predikan för fåglarna”, en av hans två Franciskus-legender. Att orgeln är ett vällämpat instrument för ”fågelmusik” har ju bevisats av en annan fransman, Messiaen som ifjol skulle ha fyllt 100 år – vilket som bekant också uppmärksammades av Ålands orgelfestival. I organistens händer blev fågelsången faktiskt levande och glatt mitt i vinterkvällen och snöfallet utanför!
Drillande lärkor
Apropå fågelsång, ett givande inslag i konserten var ett par Liszt-sånger framförda av Catherine Frisk Grönberg och Judit Deáki, den första som solo av Frisk Grönberg, den andra som duett. I duetten flätades deras röster samman som två drillande lärkors högt uppe i skyn…
Erland Mattsson stod med känd förmåga för presentationerna av musiken, det ger sammanhang och väcker förväntan.
En talrik skara lyssnare, bland dem glädjande många lemlänningar, hade sökt sig till kyrkan – glädjande, för det är ju för dem och oss alla orgeln finns. Precis som min efterträdare som ordinarie kantor i Lemland-Lumparlands församling Ádám Kiss hoppades efter invigningsgudstjänsten önskar jag nu att han får dela sin egen glädje över instrumentet tillsammans med många!
