Bara fantasin sätter gränser
Galleri Skarpans ger just nu ett varmt och ombonat intryck. Väggarna är fyllda av lapptäcken och bonader. Det är Kristina Wigren som ställer ut en del av sina senaste arbeten.
När jag skrev om den utställning som Kristina Wigren höll i stadsbiblioteket för drygt två år sedan konstaterade jag att hon målar med lappar. Det intrycket består också nu. Harmonin i färgerna och kombinationen av form och färg ger ett starkt intryck av måleri.
Jorden runt
Särskilt väl kommer detta till synes i mönstret ”Trip runt jorden” som också fått ge namn åt hela utställningen. Det är ett mönster där lapparbetet byggs upp från centrum och sprider sig utåt som ringar på vattnet. Kanske passar det särkskilt bra också för Kristina Wigren som halva året vistas på Madeira där hon syr upp mycket av det hon sedan gör färdigt hemma på Café Enebo i Geta där hon har sin försäljning både av lapparbeten och stickade saker.
Hon tycker själv att ”Trip runt jorden ” är ett spännande mönster som ger många möjligheter till självförverkligande.
– Man börjar i mitten men kan sedan göra vad som helst, men vet aldrig var det slutar.
Färgsinne
Hennes färgsinne kommer också till sin rätt i de arbeten hon gjort med inspiration i arbeten av Kaffe Fassett, världskänd för sin lapparbeten, stickningar, mosaiker och målningar. Fassett, som är född i San Francisco men sendan länge verksam i England, har haft stor genomslagskraft genom sina många utställningar och böcker.
Detaljrikedomen i lapparbetena är också fascinerande. Många barn tilltalas till exempel av de vindsnurror som finns med bland mönstren och både barn och vuxna fantiserar gärna kring de olika hus som ingår i ett annat mönster.
Åland eller kalfjäll?
Att arbetena också lämnar mycket åt fantasin, varierande tolkningsmöjligheter finns det också exempel på i utställningen. Kristina pekar på ett arbete som hon själv associerar till Ålands skärgårds med dess röda granitklippor.
– Men en dam från norra Sverige sade att hon ser samma färgkombinationer och mönster också på kalfjället i Lappland.
I en del arbeten i utställningen på Skarpans prövar Kristina Wigren en ny teknik, så kallad paper piecing, där mönstret ritas upp på genomskinligt papper som hon sedan syr efter på avigsidan av tyget. Det ger ett mycket exakt och elegant resultat och medger spetsiga vinklar också i mycket små mönsterutföranden. Bland annat för väggbonader verkar det vara en utmärkt teknik.
Gammalt och nytt
I fråga om mönstren lever fortfarande den äldsta traditionen, det mönster som brukar kallas Log Cabin (stockstuga), starkt. Hela lapptekniken har ju sina rötter i en strävan, styrd av nödvändigheten, att ta till vara och återanvända tygstycken. Något som bland annat amerikanska nybyggare utvecklade till en konst. Men samtidigt fångar de som i dag sysslar med hantverket hela tiden upp nya trender och styrs också av önskemål och smak hos kunderna..
– Just nu finns det till exempel en retrotrend med stora mönster från sjuttiotalet. Det är sådant som tilltalar många unga, säger Kristina som använder både nya och gamla tyger i sina arbeten och ständigt är på jakt efter sådant som hon kan använda.
Möjligheter
Vid det här laget har hon hållit på ganska länge med att göra arbeten i lappteknik, men verkar för den skull inte tröttna.
– Möjligheterna är obegränsade. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra med tyg och tråd, säger hon.
Utställningen på Skarpans har sin vernissage på torsdag kl. 18-20 och den kan ses till den 28 juli.
