Protektionism eller utveckling och livet efter coronan
Åland står inför sina största ekonomiska utmaningar i modern tid med historiskt höga arbetslöshetssiffror och en mångårig mycket svag tillväxt. Till detta utmanande läge ska läggas en offentlig ekonomi, som om inte strukturella förändringar görs, står inför ett belåningsbehov för att kunna hantera den dagliga driften.
Ålands nya avräkningssystem som träder i kraft från 2021 bygger på en skatteavräkning där de på Åland debiterade förvärvsinkomstskatterna, samfundsskatterna, kapitalskatterna och lotteriskatten blir en stor del av den penningkaka vi årligen kan tillgodoräkna oss via självstyrelselagens nya finansieringsmodell.
Något som de allra flesta för bara sex månader sedan upplevde som något positivt och utvecklande. Nu var det upp till oss själva att bygga en näringspolitik som på riktigt skulle avspegla sig i goda avräkningsår. Detsamma gäller befolkningstillväxten vilken kräver en välmående arbetsmarknad och hög attraktionskraft för inflyttning och som även den är en viktig parameter för avräkningen i det nya systemet.
I de tillväxtförslag som presenterats i augusti såväl från regerings- som oppositionshåll framgår å det tydligaste att det åländska näringslivets ser en modernisering av näringsrätten som en mycket viktig och prioriterad åtgärd för att öka kapitalackumulationen, kompetensförsörjningen och antalet nya företag på Åland.
Flera betydande åländska företag har även allt oftare påpekat behovet av en moderniserad näringsrätt för att skapa arbetsplatser på Åland, men tveklöst som ett led i att stärka konkurrenskraften.
Den globala finanskrisen 2008 blev en vattendelare då Ålands aktuella bnp år 2019 ligger under 2007-års nivå. Enligt en exponentiell tillväxttrend för åren 2000–2008, växte bnp i genomsnitt med hälsosamma 1,6 procent per år även med finanskrisens effekt år 2008 medräknad. Från och med år 2008 är genomsnittstillväxten endast 0,38 procent per år. I jämförelse med Finland och Sverige har Ålands tillväxt varit blygsam, allt enligt statistik från Åsub.
Trots den ekonomiska kris coronapandemin för med sig gäller det nu politiskt att höja blicken. En stark välfärd förutsätter friska, växande företag. Ålands tillväxtproblem har varit av kronisk karaktär i över ett decennium och kan inte botas av politiska diskussionsklubbar eller långsamma utredningar.
Nu gäller det att driva en politik som lyfter Åland, som skapar framtidstro och inger hopp om bättre tider. Att öppna upp och marknadsföra Åland som en destination där det är attraktivt att bedriva företag på kräver en moderniserad näringsrätt. Den frågan borde vara bland det mest prioriterade inom den åländska politiken just nu.
JOHN HOLMBERG
LAGTINGSLEDAMOT (LIB)
