Ok med dubbla roller
Under spörsmålsdebatten om den så kallade bulvanaffären och landskapsregeringens, syn på näringsrätts- och jordförvärsfrågan var det flera saker som klarnade.
För det första blev det i debatten uppenbart att varken Marcus Måtar (ObS) eller Bert Häggblom (ObS), vars inblandning i bulvanaffären var upprinnelsen till spörsmålet, ser problemet med att som jurist råda klienter att kringgå lagens avsikt och anda, om inte alltid dess bokstav, samtidigt som man innehar ett förtroendeuppdrag i Ålands lagting. Det blev också klart att landskapsregeringen och lantrådet, som valde att sitta helt tyst genom hela debatten ger sitt tysta samtycke, och inte ser problem med att lagtingets talman har dessa dubbla roller.
För mig och för socialdemokraterna är det fel att å ena sidan vara lagstiftare och talman för parlamentet, å andra sidan samtidigt jobba med att kringgå i lagen, särskilt när det rör delar av vår lagstiftning som är så grundläggande som jordförvärvslagen. Vi tycker att man borde välja vilken stol man ska sitta på.
Det är vad det handlar om, inte om att ”ge igen” för gamla oförrätter eller politiska rivaliteter. Inte personer och personligheter, utan politiska roller och ansvar
För det andra blev det klart att det inte kommer att bli någon revision av jordförvärvs-
lagen, och knappt några ändringar i näringsrättslagstiftningen. Det som när Jysk-fallet framställdes som en lätt sak att fixa, bland annat av vice lantrådet Harry Jansson, visade sig så komplicerat att man nu måste fundera ett helt år på om man alls ska göra något, och det är före man ens försökt hitta en politisk samsyn.
Vice lantrådet , och får man förmoda hela regeringen anser att så kallade in casu-bedömningar, det vill säga undantag från fall till fall ses som en juridiskt och politiskt acceptabel möjlighet. Det betyder att sökande i framtiden kan behandlas olika beroende på vem man är, vilket språk man pratar och kanske vem man känner.
Vice lantrådet hävdar att detta inte är prejudicerande. Han har fel, och det kommer att komma en dag när hela jordförvärvslagstiftningen sätts ur spel av ett domstolsbeslut. Därmed flyttar makten att avgöra hur detta instrument ska utvecklas bort från lagting och landskapsregering.
De små korrigeringar av näringsrättsbestämmelserna som man verkar beredd att genomföra resulterar bara i möjligheten att utdela sanktioner till dem som inte lever upp till de något diffusa kraven på att verksamheten ska bedrivas på svenska. Det blir inga ändringar i kravet på styrelsesammansättning och därmed inga nya utvecklingsmöjligheter för det åländska näringslivet.
Den nakna sanningen är att klienten i den så kallade bulvan-affären hade rätt. Denna nya landskapsregering kan komma att hantera lagen på ett annat sätt, och det blir inte lika för alla. Svaret får vi den 19 maj, när tiden går ut för försäljningen av den fastighet hela bulvan-affären handlar om. Sker ingen försäljning
i enlighet med beslutet måste vice lantrådet läsa på, och se om han gör en ny bedömning, in casu.
Det är allt igenom sorgligt, både för den nödvändiga utveckling som borde ske för att vitalisera vårt näringsliv, och för Åland som en modern rättsstat som lever upp till grundlagens absolut krav att alla ska behandlas lika.
NINA FELLMAN (S)
