Mobbning på högsta nivå
Jag undrar hur många av våra politiker som kan sätta handen på hjärtat och säga att jag har ett fläckfritt förflutet och alltid gjort allting rätt så därför kan jag säga till dig Barbro Sundback, du har brutit vår fina tillvaro så du måste skändas i media. Barbro har inte begått ett brott, anser jag.
Vad jag har förstått har Barbro, vid ett svagt tillfälle och kanske i fel domän, haft en privat pratstund med en medresenär. Denna pratstund finns inte dokumenterad i ett protokoll utan det är en betraktare som befunnit sig i samma utrymme som tagit emot ett meddelande och sedan gjort en egen subjektiv tolkning av samtalet och sedan, utan att fråga, skickat ut sin subjektiva tolkning till pressen där samtalet blossat upp och tappat all verklighetsförankring.
Om diskussionen var ämnad att bli offentlig hade Barbro säkert själv gått ut med det i media. Jag undrar hur många styrelseordförande som vill att allt det de säger privat ska tryckas i media? Hur många styrelseordföranden kan säga att de aldrig spytt galla, tillfälligt under sin karriär, över det företag de styr över, dess styrelsekolleger eller företagets anställda?
Barbro har bett om ursäkt och den godtas inte, läser jag. Varför kan ni inte förlåta henne? Det handlar om att ha förmågan att kunna förlåta. Om man saknar den förmågan har man ännu mycket kvar att lära sig. Sen undrar jag, vad är det egentligen ni inte kan förlåta?
Har någon läst att hon skulle ha skadat någon fysiskt, kört i fyllan eller gjort något annat av brottskaraktär. Berätta gärna för mig om min tolkning är felaktigt då jag idag inte förstår hur detta kunde gå så fel? Jag förstår om folk vill att hon ska avgå om hon begått ett brott men det har hon ju inte det i sammanhanget, eller?
Enligt det som har stått i tidningen har hon bara har haft ett personligt samtal med en medresenär.
Barbro är en stark människa, anser jag, som har en stark vilja och starka åsikter och med det i bagaget har hon utfört mycket under sin karriär. Hon ska uppskattas för detta och inte krossas. Det finns ett ordspråk som heter; Du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det tycker jag att är en ledsaga som alla borde följa.
Hur många skulle vilja sitta i Barbros sits idag med tanke på det som skrivits i media? Jag vill påstå att det som flera politiker utsatt Barbro för i pressen liknar mera ett mobbningsscenario. Det är alltså vuxna människor som utför mobbning i media riktat mot Barbro, vi har alla läst vad som har sagts. Då kan man ju fråga sig varför har inte skolorna kommit längre med mobbning när inte ens våra politiker förstått begreppet.
När slutade vi vara medmänniskor? En medmänniska är en person som respekterar och förlåter, en medmänniska ser förbi mindre felsteg och i sammanhanget kan säga; Du gjorde fel och jag förlåter dig då du är medveten om det och bett om ursäkt. Jag menar; Vi pratar fortfarande bara om ett samtal, eller? Jag kan erkänna att platsen för konversationen vara illa vald, men det var ändå bara ett samtal där Barbro troligtvis behövde få prata av sig.
Jag tror inte att en styrelseordförande post är ett lätt jobb utan tvärtom. Däremot vet säkert Barbro idag att om hon vill föra samma samtal igen ska hon nog välja ett annat domän, hemma hos sig eller i en annan privat sfär.
Barbro har valt att avgå. Hon blev ju ett mobbningsoffer, pga en bagatell, så varför skulle hon sitta kvar, jag menar vem ställer upp frivilligt som ett mobbningsoffer?
Jag anser däremot att vi nu har ett betydligt större problem att lösa. Jag menar; Vi har ju kvar de politiker, som verkar i vårt samhälle, som tror att deras egna problem minskar när man trycker ned andra, tidningsbetraktaren ser ett mobbningsscenario blossa upp, vilket inte är något en betraktare ser med stolthet.
Min sista fråga är; Är detta ett samhälle vi vill leva och verka i eller behöver något mycket drastiskt hända för att vi ska börja behandla andra med respekt och inte förstora och förvanska verkligheten.
Tack för ordet
Jeanette
