Hösttankar
Bullret från trafiken utanför väckte den skönt slumrande människan till en ny dag. Det var ännu mörkt ute – för tidigt att lämna den sköna sängvärmen. Försöker somna om, men då kommer tankarna flygande, från ingenstans. Som rovfåglar eller getingar kastar de sig över den oförberedde.
De påminner om breven som ligger i postlådan nästan varje dag, innehållet kallas räkningar eller på fint språk kanske fakturor.
En del är väntade och accepterade – jaha, var det dags igen. Andra oväntade, orättvisa, oförståeliga maktlappar. Människan med litet m, gråter, dignar, betalar. Orkar inte protestera. Orkar inte söka efter gamla papper, regler, löften, svart på vitt-bevis.
Den besvärlige söker, rotar, tar reda på, ringer, pratar, mailar och går uttröttad ur kampen med segern i rätt många fall.
MEN – det finns system och rovfåglar som aldrig gör fel, aldrig böjer sig, aldrig ser den lilla människans dilemma. För systemet måste ju fungera och de stora och mäktiga förstår bättre hur man undkommer rovfåglar – så dem kan man inte räkna så noga med – för då kan ju systemet kollapsa. Nej, ta av de små är parollen, de är ju vana att bära bördor och har burit upp samhällen förr.
Oj då, jag somnade visst om och kanske drömde. Upp ur sängen till en ny dag. Solen skiner och jag får gå ut och njuta gratis av dess sken och skönheten i naturen. Alldeles gratis! Det vill säga, så länge benen bär och jag själv kan bestämma över min dag. Tankarna går till den som är inne på ”förvaring” i brist på samhällsmedel.
anonym tänkare
