Rädda barnen gör ett viktigt arbete och deras röst behövs i samhällsdebatten. Genom att samla kunskap, lyfta barnens perspektiv och skapa forum för dialog bidrar Rädda barnen till att vi vuxna och beslutsfattare kontinuerligt får pröva frågan hur vi i praktiken säkerställer barnets rättigheter. Därför vill vi bemöta den bild som nu ges av att barnrättsfrågorna inte skulle vara politiskt prioriterade på Åland då vi inte delar den bilden.
Barnrättsarbetet är långsiktigt och kräver uthållighet. Samtidigt sker det i en tid som är ekonomiskt utmanande. Finlands statsfinanser är hårt pressade och omfattande nedskärningar i den sociala tryggheten har genomförts. Det drabbar i hög grad barnfamiljer både direkt och indirekt.
Här på Åland har vi samtidigt vissa möjligheter att utforma egna lösningar trots våra egna ekonomiska utmaningar. Landskapsregeringen har till exempel infört så kallade stopplagar för bostadsbidraget och just nu bereds ett lagförslag med målet att återinföra förvärvsinkomstavdraget inom utkomststödet. Dessa åtgärder är viktiga signaler om att barnfamiljers ekonomi tas på allvar.
Behovet är tydligt. En rapport från Åsub visar att omkring 1 000 barn på Åland lever i relativ fattigdom. En betydande del av dessa barn bor i hushåll där mer än hälften av inkomsterna består av sociala förmåner. Bakom siffrorna finns barns vardag som möjligheten att delta i fritidsaktiviteter, förutsättningar för studier och känslan av att vara delaktig i ett sammanhang.
När det gäller ekonomisk utsatthet handlar det inte bara om trygghetssystem utan också om vardagsnära förutsättningar. Gymnasieutbildningen är i dag avgiftsfri enligt lag. Den nya gymnasielagen stärker rätten till stöd. Pågående satsningen på avgiftsfri fritidsverksamhet efter skoldagen, höjd avgiftsfrihet till tandvården för unga och det första steget till en resursenhet är taget tack vare den tre och ett halvtåriga satsningen för barn och ungas hälsa och välmående. Därtill kommer arbetet med ungdomsmottagningen att presenteras i maj för att nämna några exempel.
Slutligen kräver barnets rättigheter ett strategiskt och samordnat arbete. Den parlamentariska arbetsgruppen för en åländsk barnstrategi har slutfört sitt arbete och lämnat efter sig ett omfattande kunskapsunderlag, en vision och tydliga mål. Nu fortsätter arbetet genom hörande av barn och unga innan strategin blir offentlig. En sektorsövergripande arbetsgrupp har tillsatts i år för att samordna insatserna och stärka barns och ungas delaktighet. Barnkonsekvensanalyser blir ett allt tydligare verktyg i beslutsfattandet, och nya modeller tas fram för att underlätta detta arbete.
Vår bild är att barnrättsarbetet aldrig blir färdigt. Men det står inte still utan det rör sig framåt.
ANNIKA HAMBRUDD
BARNRÄTTSMINISTER
ARSIM ZEKAJ
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTER
