Är du över 30? Då har ditt mentala tempo redan börjat sjunka. Men du kan påverka hjärnans åldrande.
Redan i 30-årsåldern blir hjärnan långsammare. Då blir vår processhastighet – förmågan att ta emot, tolka och svara på information – sämre. I takt med att åldern stiger får vi svårare att hålla många bollar i luften och att minnas vad man åt till middag.
Men det går att öva upp en kognitiv reserv som kompenserar för åldrandet, enligt Marie Claire Overton som forskar om åldrande och kognition vid Lunds universitet enligt en artikel på universitetets hemsida.
– Du kan ha sjukliga processer i hjärnan när du blir äldre utan att det märks utåt, om du har en kognitiv reserv.
Ett orosmoln
6 000 personer från 60 års ålder och uppåt ingår i en studie där bland annat deras fysik, kognition och psykiska hälsa mäts. Vart sjätte år fylls studien på med nya deltagare, vilket gör att man kan jämföra generationer. Och det finns hopp, enligt artikeln.
– De nyare generationerna är i bättre fysisk och psykisk form. De röker mindre, är mindre stillasittande och deprimerade. De är mer aktiva, snabbare och starkare – förutom när det gäller greppstyrka som varit densamma över tid, säger Marie Claire Overton.
Vi blir allt äldre och allt friskare men det finns ett orosmoln.
– Fetma och ett högre BMI försvagar skyddsfaktorerna för ett gott åldrande och ökar riskerna för kognitionen.
Flera skyddsfaktorer
Att upptäcka och börja medicinera mot högt blodtryck samt att skaffa hörapparat i tid har också visat sig vara viktigt för att behålla kognitionen.
Allt fler har högre utbildning, vilket är en känd skyddsfaktor – ju mer hjärnan tränat på att processa olika slags information desto bättre.
Fysisk aktivitet, särskilt konditionsträning gynnar också minnet och koncentrationen.
Det sociala livet har också en viktig betydelse. Det hjälper oss bygga en kognitiv reserv som motverkar stress och minskar depression, vilket är två riskfaktorer för kognitiv svikt.
Lagom mycket sömn
Ju äldre vi blir desto mindre sover vi. Marie Claire Overton har även forskat på sömnens betydelse. Det verkar som att lagom är bäst. För mycket sömn – mer än nio timmar per dygn, har ett samband med utvecklande av demens. För lite sömn – mindre än sju timmar, har också förknippats med sämre kognition.
För alla, både män och kvinnor, är samtliga skyddsfaktorer viktiga.
– Det är samspelet mellan de olika faktorerna som spelar roll. Att sköta sömnen, vara fysiskt och socialt aktiv, ha koll på sitt blodtryck och att söka hjälp i tid för såväl psykisk ohälsa som hörselproblem. Vi behöver alla delarna för ett hälsosamt åldrande, säger Marie Claire Overton.
Sju tips
Aktivera hjärnan på många olika sätt – ”use it or lose it”.
Motionera regelbundet, särskilt konditionsträning. Fysisk aktivitet gynnar minne och koncentration.
Var socialt aktiv – sociala relationer hjälper oss att hantera stress och kan minska risken för depression, två faktorer som försämrar vår kognition.
Var uppmärksam på psykisk ohälsa. Sök hjälp i tid.
Ta hand om sömnen. Om du behöver sova mer än nio timmar per dygn finns det ett samband med utveckling av demens. För lite sömn, mindre än sju timmar, har också förknippats med sämre kognition och demens.
Håll koll på blodtrycket. Högt blodtryck kan smyga sig på utan symptom. Se till att behandla i tid.
Hörselproblem? Sök hjälp i tid. När hjärnan måste arbeta hårdare för att tolka ljud och tal kan det påverka andra kognitiva funktioner. Framförallt män skaffar ofta hörapparat för sent.
