”Må bra” lektioner bör vara obligatoriskt i skolan
Så kallade ”Må bra” lektioner har blivit en hit i Svenskfinland. Att lära sig om psykisk hälsa, ångest- och stresshantering samt att prata om känslor borde vara ett skilt ämne genom hela grundskolan.Det behovet understryks också av resulten i den nyaste Hälsa i skolan-statistiken.
Hälften av de åländska flickorna i årskurs 4 och 5 har åtminstone lindrig ångest. Det framkommer i den senaste hälsoenkäten. På nationell nivå ser man generellt också en ökning av ångest bland elever i årskurs 8 och 9 samt studerande på andra stadiet. Ångesten verkar specifikt öka i högstadiet jämfört med tidigare enkäter.
Det är ingen överraskning, tyvärr. Ångest och annan typ av psykisk ohälsa har blivit ett påtagligt folkhälsoproblem, som kryper allt längre ner i åldrarna. Därför är det ännu viktigare att förebyggande insatser görs i tid. Ett exempel på sådant går att hitta i ett nytt populärt skolämne som introducerats i Svenskfinland.
”Vi har sett att ungas välbefinnande försämrats avsevärt efter covid. (…) Många tyckte det var skönt att man inte behövde ta stress med uppgifter eller hemläxor. Andra lyfte upp att de började tänka mer på små gester som att öppna dörren, hälsa och se andra i ögonen när man pratar. Vissa sa att de hade fått nya vänner.”
Det säger Teresa Vuorensola-Perkiö som är en av två må bra-lärare i Helsinge skola i Vanda. Hon intervjuas av Hufvudstadsbladet som varit på besök i skolan där man infört känsloundervisning som tillskott i läroplanen. Åttonde och niondeklassisterna får lära sig bland annat om empati, förmpågan att lyssna, gemenskap, vart man ska vända sig om man mår dåligt och stresshantering. Ämnet är omtyckt och Vanda stad har nu valt att införa ämnet, som startade som ett pilotprojekt, som permanent skollektion. Liknande lektioner har prövats på andra håll i världen och känsloundervisning har inte bara haft effekt på de enskilda elevernas mående utan har också konstaterats förbättra skolframgång i andra ämnen.
2021 skrev över 30 000 finländska medborgare under ett initiativ för att känsloundervisning ska skrivas in i grundskolelagen. Det saknades dock knappa 20 000 för att det skulle behandlas av riksdagen. Men allt fler skolor och lärare tar egna initiativ till att införa mer må-bra material under lektionstid.
Åland har en egen läroplan för grundskolan som trädde i kraft i augusti 2021. Även här hittar man mycket omnämnanden om bland annat ”social och kommunikativ kompetens” och just mående och känslor utvecklas inom hälsokunskapen som syftar till att ”ta upp hälsorelaterade företeelser från olika perspektiv” och ge eleven stöd i att ”utveckla sina färdigheter gällande säkerhet och trygghet, sin sociala kompetens och sin förmåga att känna igen och reglera sina känslor”. Men det finns behov av att införa känslokunskap som ett helt eget ämne, här kunde Åland vara med i det pionjärarbete som görs för att främja barns välmående.
Ett europeiskt barn tillbringar 5–6 timmar om dagen, 180–190 dagar om året i 8–12 år i skolan. Det är mycket tid. Tid som inte bara formar barnet utan också förbereder hen för vuxenlivet. Tänk om några av dessa timmar skulle ägnas åt att diskutera stress, ångest, empati och gränssättning exempelvis. Det är något alla barn och vuxna behöver. Det främjar det egna välmående och gör oss till bättre medmänniskor.
Kanske någon tycker att känslor inte är ett komplicerat ämne värd skoltid? Ack, så fel. En färsk undersökning, ledd av amerikanska känsloforskaren Brené Brown, med 7 000 deltagare över fem års tid, visar att de flesta av oss endast kan namnge och identifiera tre känslor medan vi upplever dem. Glädje, sorg och ilska. Detta trots att vetenskapen nu hävdar att det finns upp till 87 känslor i vårt register. Att bara kunna identifiera tre av dessa reducerar inte bara kraftigt sätten vi kan prata om vår mänskliga upplevelse, utan också hur vi uppfattar känslor hos andra. Det är alltså hög tid för utbildning på området.
Utbildningsstyrelsen i Finland konstaterar att den grundläggande utbildningen ska handla om både fostran och om undervisning. Målet är att stödja elevernas tillväxt som människor och samhällsmedlemmar och att lära ut nödvändiga kunskaper och färdigheter.
I ljuset av den senaste Hälsa i skolan-enkäten är det tydligt att många barn och unga inte mår bra. Det är nödvändigt att de behöver kunskaper och färdigheter för att hantera detta, så att de kan må bra och vara sina bästa jag i samhället.
