Ingen människa har det så bra som jag
Dagens ålänning träffar vi i Vessingsboda i Lemland. Maria Elander är ute i trädgården med sin man Göran och hunden Mumlan.
Vad gör ni?
– Vi är på väg till kyrkogården snart, vi ska sätta ljus på mina föräldrars gravar, säger Maria.
Maria är föddes och växte upp i Stentorpa på Föglö, men flyttade till Sverige när hon var 15 år.
– Jag är en så kallad bortaålänning, även om jag blir lite sint när man säger så.
Varför flyttade du?
– Jag for dit och började jobba, det fanns inga andra alternativ. Jag tog aldrig någon skada av det, fast jag var så ung.
Maria träffade sin man Göran för 35 år sedan, och för ett år sedan skaffade de hundvalpen Mumlan, som glatt springer omkring i trädgården när Maria står och pysslar med gravljushållare.
– Min pappa var illa däran efter kriget, men mamma gjorde allt hon kunde för att ta hand om oss sex syskon. Hon var duktig, jag förstår inte hur hon klarade det. Nu ska jag till kyrkogården och göra fint åt dem.
Varför syns ingen i byn till?
– Jag brukar gå sju kilometer med hunden varje morgon och då brukar jag tänka att det är en död by. Själv är jag gärna ute. Jag har livsvilja, även om det är lite motigt ibland. Men så länge man ser sin gubbe och hund så är det fint! Jag har det så bra, ingen människa har det så bra som jag.
Vem vill du hälsa till?
– Jag vill hälsa till Eivor och Lars Lund i Haraldsby.
