DELA
© Nya Åland

Kommunförbundets reformutlåtande

Här kan du läsa Ålands kommunförbunds utlåtande rörande samhällsservicereformen.

Ålands kommunförbund är de åländska kommunernas samarbets- och intresseorganisation. I kommunförbundets uppdrag ingår att arbeta för utveckling av och samarbete mellan kommunerna. Förbundets ståndpunkter utgår dock från den centrala principen om kommunalt självbestämmande, och övertygelsen om att våra medlemmar har kompetens att avgöra hur kommunerna ska utvecklas.

I fråga om den föreslagna samhällsservicereformen kan vi, efter att ha hört våra medlemskommuner, konstatera att flertalet av kommunerna ser fördelar med samarbete och samordning, och uttrycker visst stöd för reformens målsättningar. Samtliga kommuner framför dock även kritik eller skepsis mot dess olika delar, och somliga är kritiska till hela reformen.

Nedan ges för respektive punkt en sammanfattning över kommunernas yttranden, följt av kommunförbundets på desammas baserade ståndpunkter inför det eventuellt fortsatta reformarbetet.

1. Kommunernas socialtjänst
Sammanfattning av kommunernas yttranden:
I reformförslagen och i medlemskommunernas yttranden över desamma ligger mycket av tyngdpunkten på den tänkta samordningen av kommunernas socialtjänst (KST), som enligt förslag ska omfattas av ett lagstadgat obligatorium – vilket väcker kritik.
Utgångspunkten från landskapsregeringen (LR) är att samtliga berörda punkter ska vara kvar som kommunala ansvarsområden, och för KST föreslås i rapporterna något slags kommunalförbund.

Det finns stöd för att socialvården ska vara kvar som ett kommunalt ansvarsområde, fastän även LR som huvudman framförs som alternativ.
Bland utlåtandena förekommer skepsis mot kommunalförbund som organisationsform, men Ålands omsorgsförbund framförs ändå som tänkbart alternativ för KST. Oavsett huvudmannaskap framförs vikten av kompetens och tyngd i organets ledning, som förutsätts få reglerad representation från kommunernas presidier.
Majoriteten av kommunerna ser fördelar med samordning, men oroas över föreslagen centralisering, och betonar vikten av tillgänglighet till service samt arbetsplatser i glesbygd. Upprätthållande av servicepunkter samt decentralisering av andra funktioner krävs. Behandlingen av befintlig personal betonas som en svår och viktig fråga. Kommunernas och den nya myndighetens arbetsgivaransvar jämte den fortsatta processen bör förtydligas. Därutöver befaras också försvårat samarbete mellan olika sektorer, såsom det samordnade barnskyddets kontakt med den egna kommunens barnomsorg och skolväsende etc.
Den solidariska finansieringsmodell som föreslås innebär för de flesta kommuner ökade kostnader, vilket medför kritik. Olika alternativ nämns rörande finansieringen, såsom kostnadstak, självrisksystem och översyn av befintliga andelssystemen etc. De olika regionernas särskilda förutsättningar och behov måste i alla avseenden beaktas, och beredskap finnas för hantering av de mest utsatta kommunerna.

Kommunförbundets utlåtande:
Kommunförbundet ser nytta i ökat samarbete och viss samordning inom den sociala sektorn, för Ålands befolkning som helhet. Förbundet motsätter sig dock att genom lag tvinga kommunerna att bilda nya obligatoriska organ för ändamålet. Förbundet förordar istället uppmuntran till frivilliga lösningar samt att så långt möjligt utgå från befintlig lagstiftning och strukturer, jämte utredning av alternativa huvudmannaskap. Vid samordning måste lokal tillgänglighet till service regleras genom garantilagstiftning, och hanteringen av befintlig personal klargöras. Förändringar i finansieringen av kommunal service måste utredas vidare och förhandlas i samråd med kommunerna, varvid olika alternativ beaktas i anslutning till att det för reformen avgörande landskapsandelssystemet ses över.


2. Byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning

Sammanfattning av kommunernas yttranden:
Inom byggnadsinspektionen ingår många kommuner redan i befintliga samarbeten och är ofta nöjda med hur det fungerar. Här betonas vikten av frivillighet och regionvisa samarbeten som alternativ.
Kommunernas byggnadsordningar upplevs som viktiga instrument som enligt somliga kommuner kunde samordnas en del, men där flertalet önskar fortsatt möjlighet till lokala avvikelser.
Kommunförbundets utlåtande:
Frivilliga och regionala samarbeten bör uppmuntras, men kommunförbundet tar inte på sig att ordna en för hela Åland gemensamt ordnad byggnadsinspektion, eftersom det inte finns stöd för det bland medlemskommunerna. Samordnade eller gemensamma byggnadsordningar måste ges utrymme för lokala avvikelser.

3. Regional utvecklingsplan
Sammanfattning av kommunernas yttranden
Från flera kommuner ges uttalat stöd för en långsiktig regional utvecklingsplan, som dock i så fall ska vara riktgivande och utarbetas i samråd med berörda kommuner. I viss mån kan befintlig lag nyttjas för ändamålet. Vikten av respekt för det kommunala självstyret och planeringsmonopolet framförs och betonas starkt. Skärgårdskommuner uttalar också önskemål om en uppluckring av jordförvärvsreglerna i skärgården.
Kommunförbundets utlåtande
I fråga om tanken på en långsiktig regional utvecklingsplan förutsätter kommunförbundet att en sådan endast tillåts vara övergripande och riktgivande samt att den i så fall utvecklas i samråd med berörda kommuner. Kommunerna ges möjlighet att profilera sig själva i planerna. Det kommunala planeringsmonopolet får inte inskränkas.


4. Vägförvaltning, verkstad och lager
Sammanfattning av kommunernas yttranden
En dialog om samarrangemang inom vägförvaltning välkomnas i stort, fastän landskommunerna varken innehar de maskinparker eller personella resurser som är tänkta att samordnas. Kommunerna upphandlar ofta effektivt sitt vägunderhåll hos privata och ofta lokala entreprenörer, och är i stort nöjda med hur det fungerar. Landskapets fortsatta ansvar som väghållare dryftas också.
Kommunförbundets utlåtande
Kommunförbundet välkomnar och ingår gärna i dialog om möjligheter till delvis och frivillig samordning av det offentligas vägförvaltning, verkstad och lager. Eventuell förändring av ansvarsfördelningen för vägunderhållet måste dock avgöras i samråd med berörda kommuner.

5. Brand- och räddningsväsendet
Sammanfattning av kommunernas yttranden
Även inom brandväsendet ingår kommunerna redan i fungerande samarbeten, men mer samordnad administration kan tänkas. Vikten av fortsatt goda förutsättningar för den frivilliga brandkåren betonas av nära nog alla kommuner.
Kommunförbundets utlåtande
Förändringar i organiseringen av Ålands brand- och räddningsväsende måste kunna garantera fortsatt goda verksamhetsförutsättningar för den lokala frivilliga brandkårsverksamheten.

6. Servicecenter
Sammanfattning av kommunernas yttranden
I fråga om servicecenter förhåller sig många kommuner försiktigt avvaktande. En del principiella resonemang förs i frågan, samt påpekas förekomst av skilda villkor och regelverk mellan landskaps- och kommunal förvaltning.
Kommunförbundets utlåtande
Kommunförbundet ser fram emot utvecklandet av förslag till gemensamt ordnade offentliga förvaltningstjänster. Även här betonas dock vikten av respekt för den kommunala självstyrelsen och att all eventuell samordning skall vara frivillig för de enskilda kommunerna att ingå i. Kommunförbundet är gärna med och diskuterar förutsättningar och intresse för olika slags tänkbara lösningar på området och inom ramen för den digitala agendan.

Övrigt
Flera av kommunförbundets medlemmar framför på eget initiativ olika idéer och alternativa lösningar för reformens olika delar, i fråga om finansieringsmodeller och organisationsformer samt i form av frivilliga regionala samarbeten jämte parallella åtgärder i samband med reformen. Kommunförbundet ser gärna att dessa uppslag tas tillvara, utreds och diskuteras närmare i det fortsatta reformarbetet.
Kommunförbundet ser fram emot en god dialog med såväl kommunerna som landskapsregeringen i det fortsatta arbetet med förslag kring och alternativ till reformens olika delar, och att yttra sig i god tid.

Dokumentet är undertecknat av förbundsdirektören Erik Brunström och förbundsstyrelsens ordförande Tony Asumaa.