Arlas mål: styra marknaden – då ÅCA står i vägen
Arla gör som Arla brukar – lägger mark under sin koncern på de mindre mejeriernas bekostnad.
Det har snackats länge, ändå kom pressmeddelandet från Arla packat med dynamit. 8 mjölkproducenter på Åland kommer från och med i morgon att leverera sin mjölk till den stora dansk-svenska koncernens finska dotterbolag i stället för till det lokala mejeriet ÅCA.
Genom att betala betydligt mer än ÅCA försöker Arla också locka fler av ÅCA:s 36 leverantörer att lasta sin mjölk på bilar som ska till riket snarare än till Jomala.
Det är lätt att förstå de mjölkbönder som nu tar steget, de får bättre betalt i en bransch som länge kämpat för att få plus och minus att gå ihop. Men frågan är hur det ser ut långsiktigt.
Utvecklingen , där den större köper upp den mindre, är ingen ny företeelse varken i mjölkbranschen eller annorstädes. Varken internationellt eller lokalt. ÅCA har gjort samma sak, och Arla har gjort det i Sverige i stor skala.
Stordriften ger fördelar både i produktionen, visst, men framför allt för att det är enklare att styra prissättningen på marknaden när man är ensam.
Det finns de som pekar finger åt bönderna som nu lämnar ÅCA för Arla, det antyds att de sviker Åland. Det är den lätta analysen, men knappast en rättvis. Bönderna har det tufft. Maskiner kostar, bränsle kostar, djur kostar. Och betalningen för mjölken går ned. Det är fullt förståeligt att man väljer en köpare som hostar upp mer.
Däremot är det ett risktagande av de 8. Knappast är det en bra affär för Arla att köpa mjölk från Åland. Dels betalar man 5 cent mer per liter, dels får man transportkostnader för att frakta mjölken till riket. Då blir frågan: hur länge kommer priset att hållas högt?
Den enda förklaringen till att att Arla nu ger sig in på den åländska marknaden är att jätten vill slå ut det lokala mejeriet. Arla säger att det är mjölkbrist i riket men knappast kan en mjölkbil varannan dag hjälpa särskilt mycket, det kan inte vara anledningen. Inte heller, som sagt, för att det är en bra affär.
Orsaken till att man nu utmanar ÅCA är knappast heller att ÅCA utgör ett allvarligt konkurrenshot. Arla säljer många 10-tals miljoner liter per år i riket, ÅCA några hundra tusen.
Nja, snarare kan man misstänka att med färre konkurrenter är det enklare att trycka upp mjölkpriset, och ned priset till leverantörerna. Då finns det stora pengar att hämta i längden på en i förhållande liten insats nu.
Frågan är alltså hur det blir i framtiden. I Finland får Arlas leverantörer 38 cent per liter. I Sverige 10 cent mindre.
I går berättade Aftonbladet om Henry Olofsson i Önsved söder om Östersund som nu lägger ned sin mjölkgård som producerat mjölk sedan 1856. Enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF, kommer en mjölkgård i veckan att lägga ned i Sverige i år.
Förr eller senare kommer de svenska mjölkbönderna, som äger Arla och därmed också Arla Finland, att ställa frågan: varför får finska bönder en krona mer per liter än vi?
Hur kommer det att påverka priset till de finska och åländska leverantörerna?
Om fler lämnar ÅCA kommer det åländska mejeriet att gå under, då det inte kommer att ha någon mjölk att framställa varor av. Om Arla blir för ensamma på marknaden kommer de att diktera villkoren enligt eget huvud.
För oss konsumenter återstår egentligen bara en sak att göra: betala mer för mjölken. Antingen frivilligt nu, eller därvid tvingade sedan.
