Pojken som blev man
FOTBOLL. Förra året var den stora drömmen att bli sportkommentator. I år har Ascoli jagat honom. Till nästa säsong hoppas Wilhelm Ingves på att göra lite fler mål.
– Jag anpassar mig till där jag spelar, säger han. I division III anpassar jag mig till det och i ligan till det.
Han är fortfarande lite lågmäld. Utanför planen har inte mycket förändrats. Men i år har fotbollskarriären tagit ett stort kliv för Wilhelm Ingves. Före säsongen hoppades han på ett inhopp i Tipsligan. Det blev till slut 19 matcher.
– Det har varit en så bra säsong som det kunde bli, säger han. Jag gjorde några mål och passade till några. En bra debutsäsong.
Varför inte börja med debuten. I första matchen mot HJK satt han på bänken i 90 minuter. Mot MyPa kom han in efter en timme. Sjutton minuter senare stod det 2–0 till IFK Mariehamn. Målskytt: Wilhelm Ingves.
– Jag var nervös när jag skulle komma in. Sen minns jag inte så mycket annat av matchen mer än målchansen och att Paulus (Arajuuri) kom fram och frågade om jag var lyckligast på jorden.
Var du det?
– Ja, det var jag nog.
Kom snabbt in i laget
Redan under våren kom det första lilla genombrottet. Han stänkte in två mål mot VPS i Ligacupen och sedan ytterligare ett mål mot Haka. Men fortfarande var Tipsligan bara en dröm.
– Då trodde jag att jag skulle spela för Finström och kanske sitta på bänken i någon match. Men skador och en tunn trupp gjorde att jag fick spela mer än väntat.
Det blev rätt så mycket mer än väntat. Sammanlagt sju matcher från start och två mål i Tipsligan. Lägg där till en fantastisk match mot Djurgården i juni där Wilhelm gjorde två mål.
– Djurgården ska vara bättre än oss så då anpassade jag mig mot dem istället för att spela som mot KooTeePee till exempel.
Nobbade proffskontrakt
På många sätt blev matchen mot Djurgården ännu ett genombrott för Ingves. Från att ha varit inställd på spel i division II med IFFK hade nu Wilhelm helt plötsligt europeiska klubbar efter sig. I augusti nobbade han ett proffskontrakt från italienska Ascoli.
– Det kändes inte rätt att lämna IFK när det gick dåligt i serien och vi hade många skador, säger Wilhelm. Det var inte rätt tidpunkt och jag hade känt mig som en svikare.
Hur gick tankarna när Ascoli hörde av sig?
– Först trodde jag inte riktigt på det. Sen när de kom och pratade och berättade hur det skulle vara var det svårt att tacka nej.
Men ett nej blev det. Hjärtat slog alldeles för mycket för IFK och flytten till Italien och serie B verkade alldeles för hektisk. Wilhelm pratade med klubben en torsdag, skulle i så fall träffa dem i Italien måndagen därpå och sedan flytta veckan efter.
– Nog skulle det vara kul att spela utomlands om jag får chansen, säger Wilhelm. Men då måste någon klubb vilja ha mig.
Mer koll på löpningarna
I nuläget finns det inga andra alternativ än att fortsätta i IFK. Men med en lite annorlunda status i laget än för ett år sedan. Självförtroendet har höjts. Tipsligan är inga problem. Inte heller all uppmärksamhet.
– Som Johan Carlsson brukar säga: Jag sitter i min egen bubbla och bryr mig inte om vad andra säger. Jag springer bara.
Det är också där vi finner hans styrkor. Löpningarna. Fokuseringen. Han känner själv att sättet att löpa har utvecklats enormt det här året och förmodligen hänger det samman med bättre fokusering.
– I början sprang jag bara men nu vet jag vart jag ska springa. Jag är starkare i kroppen och vågar hålla i bollen mer så jag ser var medspelarna är.
Har blivit en kändis
Fast det är inte bara Wilhelm som vet var han har sina medspelare. Nu vet även de flesta vem Wilhelm är. För visst kan livet förändras efter bara en enda säsong. Men sedan var det ju heller inte vilken säsong som helst.
– Alla känner igen mig nu. Så var det inte innan. Ibland stannar folk på stan och säger hej och grattis och allt. Det är roligt.
För tillfället är det två saker som gäller för Wilhelm. Förutom IFK alltså. Det är skolan och så är det jobbet som sportreporter på tidningen Åland. Och just det, en sak till.
– Jag väntar på att FM 09 ska komma. Jag vill se om jag är bra i det…
