Sommarlovet en konstant stress för ensamstående föräldrar

DELA

    För den ensamstående mamman är vartenda skollov ett pussel. Semesterdagar, tjänstledigt och hjälp utifrån varvas – och vissa dagar har hon övervägt att sjukanmäla sig för att få dagarna att räcka till.

    – Alla har inte en sådan tur att ha en mormor eller morfar att förlita sig på, säger hon.

    När Nya Åland hälsar på mamman och hennes son är det sista dagen på sommarlovet. Det regnar ute och pojken sitter barfota i soffan och spelar Roblox på tv:n. Han är i lågstadieåldern och under läsåret har han rätt till fritidshem enligt hemkommunen Hammarlands regelverk.

    Det upphör dock under skolloven, eftersom kommunen bara har fritidshemmet öppet under skolans verksamhetsdagar. Och det är därför vi träffas i dag, för att prata om det ständigt återkommande pussel som barnens lov innebär för ensamstående föräldrar.

    Mamman har varit i kontakt med kommunen upprepade gånger, både för att uppmärksamma sin situation och för att föreslå lösningar. Till sist skrev hon en insändare under signaturen ”Ensamstående mamma i Hammarland”.

    – Jag var arg och lite frustrerad, det händer ju ingenting. Det här är ju inte en unik situation, det finns många ensamstående föräldrar och alla har inte en sådan tur att ha en mormor eller morfar att förlita sig på, säger hon.

    Hon betonar att hon står för vad hon tycker, men väljer att vara anonym för att hon är orolig att en sådan här artikel skulle påverka hennes jobb.

    – Folk tycker inte om att bli obekväma.

    ”En ond cirkel”

    Mamman jobbar heltid och har haft cirka två veckor semester den här sommaren. De har snabbt försvunnit bland sonens veckor av sommarlov.

    – Och sen kommer höstlov och jullov och sportlov och …

    Under det senaste höstlovet tog hon tjänstledigt två dagar, vilket påverkade ekonomin.

    – Det var typ 200 euro bort direkt, det är jättejobbigt för en ensamstående förälder. Det är jättesvårt, men vad ska man göra?

    Foto: Jonas Edsvik
    Sonens pappa bor inte på Åland och bidrar varken genom umgänge eller genom att betala underhåll till familjen, så ingen avlastning alls kommer från det hållet.

    Under vissa semesterdagar har hon jobbat extra i en annan bransch för att dryga ut kassan lite, vilket i stället försvårar pusslet ytterligare.

    Sonens pappa bor inte på Åland och bidrar varken genom umgänge eller genom att betala underhåll till familjen, så ingen avlastning alls kommer från det hållet.

    – I sommar vägrade jag ta tjänstledigt, men jag fick lov att omvandla semesterpremien till lediga dagar. Nu har jag blivit erbjuden att ta ut förskottssemester under jullovet, men då har jag ju för lite igen nästa sommar. Det är en ond cirkel, men det är väl så det blir. Det är skit, rent ut sagt.

    Någon gång har hon övervägt att sjukanmäla sig för att få dagarna att räcka till.

    – Men det är ju också fel, jag vill inte utnyttja systemet på det sättet.

    Svårt be om hjälp

    I sin närhet har mamman en person hon och sonen kallar ”bonusmormor”. Hon jobbar deltid och kan ibland ställa upp för familjen.

    – Jag tvingas ta ut min semester efter hur hon jobbar, eller ta tjänstledigt. Så det är pussel, pussel, pussel. Det blir rörigt, men man får orka bara.

    Det är inte heller alltid lätt att be om hjälp av någon som inte egentligen är familj, säger hon.

    Foto: Jonas Edsvik
    Under tidigare skollov när hon tagit tjänstledigt har ekonomin i stället tagit stryk. ”Det är jättesvårt, men vad ska man göra?”, säger hon.

    – Det är jättejobbigt att hon blir påtvingad att ta hand om ett barn, även om hon inte har något emot det.

    Tillsammans med flera andra ensamstående mammor i Hammarland har hon ett nätverk där de diskuterar de dagliga utmaningar skolloven medför. Ibland har de också hjälp av varandra och kan ta hand om någon annans barn när det behövs.

    – Jag är så himla tacksam, men vill inte där heller tvinga min son på dem.

    Över 60 namn

    I våras startades en namninsamling i Hammarland för att uppmärksamma svårigheterna för föräldrar att få ihop livspusslet under skolloven och för att uppmana kommunen att ha fritidshemmet öppet mer. Över 60 personer skrev på uppropet.

    ”Sjukhus tar emot patienter, bussar måste rulla och hotell, restauranger och affärer är öppna även på sommaren. Arbetslivet stannar inte på sommaren, men fritidshem stänger”, står det i uppropet.

    Det framkommer också att initiativtagaren till namninsamlingen pratat med föreståndaren på ett av Hammarlands två daghem, och att det skulle finans plats där för de barn som behöver fritids under sommarlovet.

    Foto: Jonas Edsvik
    I våras startades en namninsamling i Hammarland för att uppmärksamma svårigheterna för föräldrar att få ihop livspusslet under skolloven och för att uppmana kommunen att ha fritidshemmet öppet mer. Över 60 personer skrev på uppropet.

    Utbildningsnämnden i Hammarland behandlade namninsamlingen på ett möte i början av juni och konstaterade att det inte finns budgetmedel för att hålla fritidshemmet extraöppet under det här året. Skolföreståndaren och utbildningschefen fick i uppdrag att utreda intresset för fritidshem under skolloven.

    – Det ska tas upp i december. Men det är ju nu vi behöver det. Kan de inte ha något krismöte då? Det känns dåligt skött och dåligt planerat när vi har det här stora behovet, och samtidigt säger dagispersonalen att de har plats för fler barn på sommaren, säger mamman, och fortsätter:

    – Det här är ju en anledning till att folk flyttar härifrån.

    Nya Åland har sökt Mathias Eriksson, utbildningschef för Södra Ålands utbildningsdistrikt, och skolföreståndaren Ida Fyrqvist.

    Så säger lagen

    15§ Rätt till fritidsverksamhet

    Rätt till fritidshemsverksamhet dagtid under skoldagar har

    a) ett barn som går i årskurs 1 och 2 om vårdnadshavarna förvärvsarbetar, studerar eller är arbetssökande,

    b) ett barn med elvaårig läroplikt som fullgör sin läroplikt,

    c) en studerande på gymnasialstadienivå som deltar i utbildning i enlighet med läroplanen för yrkesträningsundervisning, med beaktande av den studerandes behov samt

    d) ett barn i behov av särskilt stöd som bedöms vara i behov av fritidshemsverksamhet.

    Källa: Landskapslag om barnomsorg och grundskola