Barnens tänder mycket sämre
Tandhälsan hos åländska barn och ungdomar har kraftigt försämrats. Och den dåliga trenden ser ut att hålla i sig.
För att minska antalet hål krävs att föräldrarna skärper till sig ordentligt och ser till att barnens tänder borstas.
Åland låg länge bra till i statistiken, men nu har tandtrollen invaderat holmen. De svenska barnen började få sämre tänder för cirka tio år sedan, Finland följde strax efter och för tre år sedan var det Ålands tur.
Som över en natt vände den positiva kurvan och WHO:s index över 12-åringarnas tandhälsa gick upp från 0,8 till 1,0, och sedan dess har inga förbättringar synts till.
Indexet visar antalet tandlagningar per barn och år och enligt ÅHS ledande tandläkare Klas Silfverberg krävs stora förebyggande insatser för att man ska lyckas pressa ned siffrorna igen.
– Försämringen har framför allt med tandborstningen att göra. För att man ska lyckas mota Olle i grind bör barn borsta tänderna ordentligt morgon och kväll och använda fluortandkräm. Vi får in barn och ungdomar till mottagningen som man kan se inte har haft en tandborste i munnen på flera dagar.
Varför slarvas det med borstningen helt plötsligt?
– Fråga föräldrarna. Vi har aldrig haft så mycket information om tandhygien omkring oss som idag, så nog vet folk varför det blir hål.
Eltandborste bäst
En förklaring till att föräldrarna inte är lika noga med barnens tandborstning kan vara att de själva har bra tänder, tror Klas Silfverberg.
– De som har barn nu var föremål för massprofylax i skolorna, vilket förebyggde hål. Eftersom de själva har bra tänder tror de att barnen också får det. Men barn ärver inte dåliga eller bra tänder, bara dåliga eller bra matvanor.
Klas Silfverberg uppmanar föräldrarna att tjata på sina barn och ungdomar och att hjälpa dem med borstningen.
– Barnen har inte utvecklat finmotoriken i sina händer förrän i 9-10-årsåldern. Man kan låta barnen borsta själva och sedan hjälpa dem med det svåra längst bak i munnen.
Enligt Klas Silfverberg finns det ingen nytta med att borsta tänderna fler än två gånger per dag. Det viktiga är att två ordentliga rengöringar görs varje dag.
– Det idealiska är om man använder en elektrisk roterande tandborste. Då kommer man lättast åt överallt.
Ny tandsjukdom
Ett klassiskt och fortfarande aktuellt hot mot tänderna är godis. På senare tid har också andra faror gjort entré på sockermarknaden. Den värsta är läsken med skruvkork, enligt Klas Silfverberg.
– Sedan man kom på det patentet har tandhälsan rasat, eftersom man dricker lite då och då. Så fort man sätter något sött på tänderna sker en syrafrätning på emaljen. Om det sker många gånger på en dag hinner saliven inte reparera emellan. Vi skall komma ihåg att hål i tänderna framför allt är en livsstilssjukdom.
Länge har tandlossning och hål i tänderna varit våra två vanligaste tandsjukdomar, men de senaste åren har det dykt upp en sjukdom till: emaljerosionen.
– Emaljskador får man i och med att emaljen kemiskt löses upp. Källan till skadorna är bland annat sportdrycker, läsk och andra drycker med lågt pH-värde, säger Klas Silfverberg.
Vad får det för konsekvenser?
– Man får lättare hål och tänderna slits. En bortnött eller trasig emalj växer aldrig tillbaka.
