En rättsprocess där en kvinna till slut dömdes för sexualbrott gick ända till Högsta domstolen och tog flera år. Under tiden hann den dömda flytta från Åland till Sverige och fortsätta sitt liv där. Nya Åland har rett ut vad som händer vid ovillkorliga fängelsestraff och hur lång tid det kan ta innan ett straff verkställs.
Det är inte alltför vanligt att Ålands tingsrätt utdömer ovillkorliga fängelsestraff. Nya Åland har följt ett fall för att se hur processen kan se ut, med överklaganden och verkställande av dom.
Uppmärksammat fall
Brotten ifråga ska ha inträffat mellan slutet av 2017 och våren 2019. Det rörde sig om grovt sexuellt utnyttjande av barn, där den misstänkta och sedermera dömda kvinnan var drygt 30 år när brotten begicks och målsägande var i yngre tonåren. Under gärningstiden hade kvinnan arbetat med ungdomar.
Rättegången vid Ålands tingsrätt hölls bakom stängda dörrar och målsägandebiträdet yrkade på att allt material i fallet, inklusive stämningsansökan, skulle sekretessbeläggas i sin helhet i 60 år.
Domen kom i september 2023 – ett ovillkorligt fängelsestraff på tre år och sex månader.
Kvinnan dömdes för grovt sexuellt utnyttjande, dels för att hon haft samlag med ett barn under 16 år och dels för att målsägande hyst ett speciellt förtroende för svarande då de haft ”någon form av förhållande”. Att gärningen pågått under en lång tid spelar också in i bedömningen, samt det att åldersskillnaden uppgick till 20 år.
Kvinnan ålades även att betala 18 000 euro i ersättning.
Intyg inte enligt lag
Kvinnan, som vid det laget hade flyttat tillbaka till Sverige, överklagade. Hon yrkade att åtalet skulle förkastas och att befrias från allt ersättningsansvar, alternativt att straffet skulle sänkas och lindras samt att ersättningsskyldigheten skulle sänkas till 6 000 euro. Kvinnan hävdade att hon inte haft någon sexuell relation eller fysisk sexuell kontakt med barnet. Hon ansåg även att straffet var för strängt med beaktande av hennes hälsotillstånd som hon kompletterade med läkarintyg. Intygen hade dock inte upprättats i enlighet med gällande lagstiftning.
I oktober 2025 kom domen från Åbo hovrätt, där man konstaterade att ”det inte har framkommit anledning att sänka det av tingsrätten utdömda straffet.” Trots ogiltigt upprättade läkarintyg så ansåg hovrätten att det vore oskäligt att häkta kvinnan fram till att straffet skulle verkställas.
Kvinnan vände sig sedan till Högsta domstolen, men fick inte prövningstillstånd där. Högsta domstolen fastställde hovrättens dom den 23 december 2025. Först nästan åtta år efter att brottet inleddes och över två år efter att tingsrättsdomen föll så vann domen laga kraft.
Vid det här laget hade målsäganden hunnit bli myndig.
Startar processen
Högsta domstolens beslut är det som sätter processen med fängelsestraffet för den dömda kvinnan i rullning.
För den som fått ”vänta ute i det civila”, som i detta fall, så innebär detta först ett möte med samhällspåföljdsbyrån. Där lägger man fram en plan för strafftiden. I regel tas mötet på plats på byrån, men man kan också bli hörd per telefon, mejl eller på annat motsvarande sätt.
Nya Åland tar kontakt med jurist Esa-Pekka Hänninen på Brottspåföljdsmyndigheten för att reda ut hur den processen går till när den dömda har flyttat utomlands, i detta fall Sverige.
– Det är en ganska liknande process som när en person befinner sig i Finland. Först intervjuar man personen kring fängelseplanen och bedömer vilket fängelse personen ska placeras i och sedan utfärdas ett datum för när personen är tvungen att anlända till fängelset.
Om personen befinner sig utomlands och inte går att nå kan det utfärdas en internationell arresteringsorder.
Men vad gäller då om någon flyttar utomlands när man är mitt i en rättsprocess?
– Det beror på vad som är menat med en pågående process. Rätten kan utlysa ett reseförbud för att garantera processen eller verkställande, eller häkta personen. Efter rättsprocessen, om personen inte redan är häktad och i fängelse, så kan personen vanligtvis resa fritt tills datumet när hen ska anlända till fängelset och påbörja sitt straff.
Ingen får veta
En målsägande, i detta fall brottsoffret, får dock inte information om när den dömde börjar avtjäna sitt straff. Det är sekretessbelagt. Inte heller media får veta när fängelsevistelsen inleds.
Tiden före, under och efter fängelse
I ett förberedande möte hanteras viktiga frågor som gäller fängelsetid, vad som fått personen att begå brott och hur sådana tankemodeller ska kunna ändras.
Man pratar också om i vilken anstalt personen ska placeras.
Avtjänandet av straffet i ett fängelse börjar antingen när personen påbörjar vistelsen i fängelset, om hen kommer in från friheten, eller efter att häktningen tagit slut.
Personen kan placeras i en öppen anstalt direkt från friheten om hen har fått ovillkorligt fängelse i upp till två år. Som villkor ställs att man förbinder sig till att hålla sig fri från alkohol och droger och samtycker till relaterad kontroll.
Personen som ska avtjäna straff i fängelset får vid inskrivningen kläder, sänglinne och handdukar. Man får också bära sina egna kläder, men detta kan begränsas om ordningen eller arbetarskyddet kräver det.
På en öppen anstalt använder man sina egna kläder. Man får skyddskläder och skor som passar för arbete.
Det finns guidade fritidsaktiviteter som är anpassade för förhållandena i fängelset. Fångar kan också ägna sig åt vissa aktiviteter utan guidning. I slutna fängelser har man rätt att vistas utomhus en timme per dag.
Från öppna anstalter gör man gruppbesök till bibliotek, simhall, idrottstävlingar, kulturevenemang, andliga evenemang och läger.
Fångar har också möjlighet att syssla med sina fritidsintressen, pyssla, plugga och träna på eget initiativ. De flesta fängelser har ett eget bibliotek. Det kan också vara kommunala bibliotekstjänster.
Fångens utslussning börjar i god tid innan man blir frigiven.
Avtjänar man ett kortare straff, kan förberedelserna inledas ganska omgående efter inskrivning. När det gäller dem som avtjänar ett längre straff inleds insatserna cirka ett halvt år före frigivningstidpunkten. Övervakad frihet på prov är ett led i en välplanerad utslussning.
↔Källa: Brottspåföljdsmyndigheten
