Efter att artikeln om vårdstrategin, där social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) uttalar sig, publicerades i måndagens tidning återkommer ministern med en rad klargöranden. Det har visst getts skriftlig återkoppling och inget beslut om antalet vårdplatser har gjorts, uppger han.
Arsim Zekaj påpekar att den parlamentariska referensgruppen inte har något mandat att fatta beslut, utan enbart ska ge politisk återkoppling till arbetsgruppen (som består av tjänstemän) som tar fram den nya vårdstrategin. Det är också arbetsgruppen som tar fram förslaget till strategi och de nio delanalyser som ingår till regeringen. Regeringen ska sedan besluta om att anta vårdstrategin. Först efter det ges strategin till lagtinget som ett meddelande.
Regeringen ska hålla en överläggning om vårdstrategin den här veckan på torsdag. Då ska regeringen diskutera när man ska besluta om strategin samt när den blir offentlig.
Referensgruppen hade ett möte i juni i år, då det gavs muntlig återkoppling till strategin. Samtidigt gavs möjlighet att komplettera med skriftliga kommentarer, vilket Denise Blomqvist från Obundna, gjorde. Såväl den muntliga och skriftliga återkopplingen beaktades i det fortsatta arbetet. I måndagens intervju sade Arsim Zekaj att ingen skriftlig återkoppling gavs, men avsåg då specifikt respons om beläggningsgrad och dimensionering.
Han betonar att fokus i referensgruppen legat på muntlig dialog, medan skriftlig återkoppling varit en bisak.
I september hölls ett seminarium om strategin för hela lagtinget. Då lämnade Annette Holmberg-Jansson (M), Mogens Lindén (GV) och Pernilla Söderlund (Lib) skriftliga kommentarer. De skriftliga, men även muntliga kommentarer på seminariet, har beaktats i den fortsatta revideringen, enligt ministern.
Ändringarna och strategin som helhet ska diskuteras vidare på regeringens överläggning på torsdag.
Inget beslut om antalet
Arsim Zekaj skriver också i sitt förtydligande att det är svårt att ange ett optimalt antal vårdplatser per capita, ”särskilt under de speciella förhållanden som råder på Åland”. I arbetet har därför förts ett brett resonemang om vad som är en lämplig målbild. I det resonemanget utgår man från en internationell etablerade norm på 85 procent i beläggningsgrad för oplanerad sjukvård. I diskussionen har man även tagit med nuvarande och historisk beläggningsgrad på Åland samt antalet vårddygn över tid på Åland.
Arsim Zekaj skriver att man inte fattat något beslut om vad som är rätt antal vårdplatser eller beläggningsgrad, eller vilket buffertkapacitet som kan behövas vid olika scenarier. Slutsatserna som hittills har gjorts utgående från den etablerade normen på 85 procent är att Åland behöver en lägre beläggning än det med tanke på det insulära läget. Det exakta antalet ska slås fast i rums- och funktionsprogrammet där personal och berörda involveras.
