Att göra saker i rätt ordning var ett ofta använt uttryck i lagtingets debatt om vårdstrategin på onsdagen. Någon gemensam förståelse för vad det innebär uppstod dock inte. Primärvården ska dock få en förstärkning redan nästa år.
Ett tjockt dokument på flera hundra sidor, om hur den åländska vården ska utvecklas fram till 2040 – där det ingår planer på hur det nya sjukhuset ska arta sig – debatterades i lagtinget på onsdagen.
Ansvariga ministern Arsim Zekaj (S) säger att riktningen är att det nya sjukhuset ska stå klart och vara i användning 2034. För att nå dit är tanken att man nu ska jobba parallellt med flera olika frågor.
– Vi kan inte börja med väggarna, utan vi behöver börja med vården och det har den här strategin som utgångspunkt, säger han.
Beskedet är att regeringen ännu den här mandatperioden ska ta steg vidare med att planera det nya sjukhuset, stärka primärvården och ta fram en digitaliseringsplan:
– Vi behöver en detaljerad plan för hur vi kan stärka primärvården, som är grunden för all annan verksamhet.
Enligt Robert Mansén (C) ska den detaljerade planen för primärvården stå klar nästa år.
Parallellt med de här tre jobbar man på ny lagstiftning och kompetensförsörjningen.
Arsim Zekaj ger även tydligt besked om att arbetet ska fortsätta med att en ny parlamentarisk arbetsgrupp ska tillsättas den närmaste tiden.
Kring tidsplanen för det nya sjukhuset kommer Annette Holmberg-Jansson (M) med exempel på hur liknande projekt framskridit på andra platser. På Färöarna inleddes processen 1998, första spadtaget togs 2015 och det var inte helt klart i våras när hon besökte det. På Island tog det elva år att bestämma platsen för ett nytt sjukhus och sexton år att bygga det.
– Vi är inte unika med att tycka att det är stora projekt och ha svårt att komma överens, säger hon.
Förankring i personalen
Robert Mansén lyfter i Centerns gruppanförande att processen mot det nya sjukhuset kommer att föranleda stora utmaningar med att tillhandahålla vården under tiden, eftersom det kommer innebära en rad tillfälliga lösningar som både kommer kosta tid, pengar och kraft.
– Vi måste ta förändringströttheten på allvar och personalen måste få vara med i processen. Förändring utan förankring möter motstånd. För mycket på en gång går ut över patienterna, säger han.
Kommunalt samarbete
På en punkt finns bred samsyn. Flera gånger återkommer ledamöterna till vikten av att den effektivisering som nu är en tydlig och uttalad målsättning inte får förverkligas genom att ÅHS flyttar över kostnader på andra aktörer, som kommuner och kommunalförbund, till exempel KST och Oasen. Budskapet är att förändringarna i arbetssätt i vården måste leda till att samhället i stort sparar pengar. Frågan lyfts från flera håll och vägen dit heter samarbete.
Kostnadsnivån
En hel del av taltiden kom att kretsa kring kostnadsnivån på dagens vård. Enligt Robert Mansén, som även sitter i ÅHS styrelse, har kostnadsnivån från 2020 till budgeten för 2027 ökat med 30 procent. I debatten framförs även att nya vårdtekniker och nya mediciner gör vården betydligt dyrare i dag och framåt i jämförelse med tidigare.
Marcus Måtars (Ob) inspel på den punkten är skepsis. Enligt honom blir mycket både billigare och mer effektivt med ny teknik.
Mogens Lindén (GV) jämför å sin sida med Gotland och andra regioner och menar att Åland inte har en så mycket dyrare vård. Där kontrar ministern med att Åland inte går att jämföra rakt av med andra länder på grund av dels annan struktur, dels att mycket vård köps externt.
I strategin finns även ett stycke om finansiering genom ”nya finansieringskanaler”. Sandra Listherby (Lib) klargör att det, åtminstone från liberalt håll, inte ska läsas som en öppning för en landskapsskatt. På den punkten kommer även understöd från moderat håll.
Företagshälsovården
Vårdstrategin berör även företagshälsovården, utan att för den skull ge ett tydligt besked om företagshälsovården för ÅHS personal och övrigt offentligt anställda ska återgå till ÅHS eller om man ska fortsätta med att köpa upp tjänsten av privata vårdgivare.
Från moderaterna argumenterar man för att företagsvården fortsättningsvis ska skötas av privata bolag, både för att det gynnar det privata näringslivet, men också för att ÅHS inte kunde möta FPA:s krav på företagshälsovård när den var i ÅHS regi.
Ingen utskottsbehandling
Diskussionen avslutades efter över fem timmar debatt.
Talmannens förslag i början av debatten är att vårdstrategin inte ska behandlas i lagtingets social- och miljöutskott, vilket Mogens Lindén genast protesterar mot och senare lämnar ett motförslag om. I slutet av debatten ger Alfons Röblom (HI) understöd för utskottsbehandling, vilket leder till omröstning.
Omröstningen slutar med 17 röster för ingen utskottsbehandling, mot två – Mogens Lindén och Alfons Röblom – för utskottsbehandling. Veronica Thörnroos (PÅ) avstod från att rösta. Det här betyder att lagtingets behandling av vårdstrategin är avslutad.
Lagtingets debatt om vårdfrågor fortsätter ändå nästa vecka. På måndag ska lagtinget debattera Obundnas och Pro Ålands spörsmål om hur sjukvården ska tryggas, mer specifikt kring nedskärningen av vårdplatser som just nu är aktuell.
