Haverirapport: Estonia var inte sjövärdig

DELA

    Den estniska haverikommissionen, Statens haverikommission i Sverige och Olycksutredningscentralen i Finland konstaterar i en ny slutrapport att Estonias skador på styrbordssidan uppkom genom kontakt med havsbotten. Ingenting tyder på att en explosion har inträffat, enligt de undersökningar som har gjorts.

    Rapportens slutsatser är baserade på marina undersökningar, intervjuer med överlevande, tekniska granskningar samt vetenskapliga beräkningar och numeriska modeller som har genomförts under åren 2021–25.

    Vraket nedbrutet

    De tekniska undersökningarna visar att vraket har omfattande skador och att skadorna på styrbordssidan stämmer väl överens med den blottlagda berggrunden intill. Vraket kommer att fortsätta att brytas ned och nya deformationer kan uppkomma med tiden, står det i rapporten.

    – Även om övertäckningsarbetet av vraket på mitten av nittiotalet har kritiserats kraftigt, har arkiverade handlingar från dessa undersökningar varit värdefulla bevis för utredningsarbetet. Baserat på dessa handlingar har vi kunnat rekonstruera vrakets position och rörelser på havsbotten. Därför är det möjligt att visa varför de tidigare okända skadorna inte var synliga på nittiotalet, men avslöjades senare på grund av vrakets förflyttning, säger Tauri Roosipuu, utredningsledare vid OJK i ett pressmeddelande från Finlands olycksutredningscentral.

    Ingen explosion

    I rapporten konstateras också att ingenting tyder på att en explosion eller kollision skulle ha inträffat och bekräftar tidigare slutsatser om att fartygets bogvisir gav vika för kraften från vågorna, vilket ledde till att rampen öppnades och vatten strömmade in på bildäck.

    Statens haverikommission i Sverige och Finlands olycksutredningscentral slår i en gemensam bedömning fast att Estonia inte var sjövärdig på grund av oinspekterade, och därmed oupptäckta, strukturella svagheter. Hur den estniska haverikommissionen ställer sig till bedömningen nämns inte i pressmeddelandet.

    Tarui Roosipu lyfter fram att förlisningen inte berodde på en enskild orsak, utan att en kedja av brister som började med avsaknad av regelverk, fartygets design- och konstruktionsprocess, bristande inspektioner och avvikelser i certifieringen i kombination med sjöfartsbranschens arbetsrutiner (säkerhetskultur), skapade en situation som ledde till olyckan.

    Rapporten är en slutrapport i den preliminära bedömningen av Estonia, som nu anses vara avslutad. I rapporten slår man fast att det inte finns skäl att inleda en ny fullskalig säkerhetsutredning av Estonias förlisning.

    Fartyget Estonia förliste i hårt väder den 28 september 1994. 852 personer omkom i katastrofen.