Ryssland kommer aldrig få slut på resurser för att kriga i Ukraina – det är den politiska viljan som avgör riktningen för konflikten. Det menar den finländska politikforskaren Tuomas Forsberg. För Finlands och övriga Europas del säger han att hotet från Ryssland fortsatt är hybridattacker, inte militära aktioner.
Tuomas Forsberg är professor i internationell politik vid Tammerfors universitet och har forskat på rysk och finländsk utrikespolitik i årtionden. Förra veckan besökte han Åland för att delta i en nordisk forskarkonferens om internationella relationer och säkerhetspolitik.
Nyan fick en pratstund med honom, där han berättade om bland annat utvecklingen mellan Ryssland och Ukraina samt det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen.
– Vi har fortfarande samma diskussioner vad gäller Rysslands tänkbara hybrida aktiviteter, med undervattenskablar och alla scenarier som finns. Det är mer så att man spekulerar kring om Ryssland kommer påverka Nato-länderna i framtiden och vilka möjligheter de har, än vad som egentligen händer just nu, säger Forsberg.
Viktigt att reagera
Just hybridattacker menar Forsberg är de hot som finns mot Finland i dag, snarare än militära sådana. Han säger att våra moderna samhällen är komplexa och därmed sårbara på många sätt, exempelvis gällande cybersäkerhet. Samtidigt betonar han att vi lärt oss mycket om hanteringen av sådana situationer under de senaste åren.
– Gällande hybrida medel är risken mindre, det är något man kan påverka mycket mer än krig och militära medel, säger han.
Angående de luftrumskränkningar som Ryssland ofta gör i Finland säger Forsberg att det är viktigt att landet reagerar, men inte överreagerar.
– Man har vissa standarder, som att flygvapnet granskar situationen och man försöker styra bort kränkningar från det finländska luftrummet. Det är ett vanligt sätt att reagera och det visar att man har märkt vad som händer – det är kanske det viktigaste.
Oro inför val
Under den kommande hösten och våren hålls många val i länderna kring Östersjön – Sverige, Lettland, Finland, Estland samt flera delstatsval i Tyskland.
Vad tänker du kring desinformationskampanjer från Rysslands sida inför dessa val, finns det en risk för det?
– Jag kan inte säga mycket om Sverige. Så vitt jag vet är det inte något som man tänker att Ryssland har möjlighet att påverka gällande valresultatet eller nästa regeringsprogram. Det är mycket svårare när det gäller före detta Sovjetländer, som Moldavien förra året. Där är det kanske något som Ryssland aktivt kan påverka.
Vad är det som gör att man inte oroar sig för det här hos oss?
– Kanske bara att man är medveten. Den allmänna opinionen i Finland, Sverige och alla nordiska länder är enhetlig när det gäller Rysslands roll. Det finns inga trovärdiga kandidater som på ett väsentligt sätt skulle vara sådana som Ryssland skulle förändra eller kan tänka att de skulle spela någon betydande roll i politiken. Det har varit marginella fenomen.
Gällande delstatsvalen i Tyskland säger Forsberg dock att det finns en oro kring utvecklingen.
– En stor fråga är naturligtvis vad det betyder om AfD (högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland, reds anm) vinner en delstat. Kommer det att påverka Tysklands politik gentemot Ryssland? Det är svårt att säga om Ryssland spelar någon direkt roll i tyska val.
Hur kan det påverka Ryssland?
– Det påverkar först och främst hur det politiska landskapet och den allmänna debatten ser ut i Tyskland. Sedan är det naturligtvis inte så att de skulle kunna bilda regering på federal nivå, men om de vinner en delstat så har de möjlighet att påverka statens politik. Det är något som oroar, men sedan är det svårt att säga vilka konkreta följder det kan få.
Gäller det exempelvis att de inte är positivt inställda till insatser i Ukraina?
– Det är stödet till Ukraina, men man talar också om vad för information som cirkulerar och hur det skulle påverka Tysklands säkerhet om dessa politiska krafter kan använda informationen som är hemligstämplad eller sensitiv.
Inte en resursfråga
Även i Ryssland är det snart dags för val – i september utses Statsduman, vilket är underhuset i det ryska parlamentet.
– Den stora frågan är vad som händer efter, för det är ingen fråga om vilket resultat det blir i valet … Själva valet handlar bara om vilka ryska partier som kan delta, det politiska rummet blir snävare hela tiden, säger Forsberg.
Han berättar att ett stort samtalsämne just nu är om Ryssland väntar med att mobilisera fler soldater tills efter valet.
– Det finns många tecken på att det kanske händer, men kan inte förutse det. Egentligen så är det inte en dikotomisk fråga om det sker mobilisering, det pågår hela tiden på olika sätt … Ryssland behöver mer soldater vid fronten, men i den ryska befolkningen är inte alla redo att bli mobiliserade. Man försöker om möjligt undvika att skrämma upp allmänheten.
På frågan om hur länge Forsberg tror att Ryssland har kapacitet att fortsätta kriga i Ukraina svarar han att det inte är en resursfråga utan en politisk sådan.
– Ryssland har så mycket resurser att om de vill fortsätta kriga så kan de fortsätta. Men på längre sikt så blir de svagare om de använder resurser till att kriga i stället för att utveckla samhället.
Politiskt sett då, hur långt är Ryssland beredda att gå?
– Det är jättesvårt att säga direkt vilka förhandlingsrum det egentligen finns. Det finns uttalanden som pekar på att de åtminstone måste erövra de här fyra oblast (län i Ukraina reds anm) som de har deklarerat vara en del av Rysslands territorium. Det är åtminstone ett krigsmål de vill nå innan de kan förhandla om något eldupphör.
Är det prestige det handlar om för Putin?
– Absolut, men också den där historiska tanken om Rysslands status och roll som stormakt. Och den här bitterheten som tydligt påverkar hans världsbild.
Sanktioner utan verkan
De sanktioner som västvärlden utfärdat mot exempelvis ryska oligarker menar Forsberg inte har haft någon större inverkan på den ryska statspolitiken.
– Kanske hade man när kriget började för stora förhoppningar om att sanktioner mot oligarker och kretsen kring Putin skulle påverka Putins politik. De har inte den makten och de har hittat andra lösningar, de är tvungna att lyda Kreml och Putins politik. Det är lojalitet som gäller. Deras business i Ryssland är också så beroende av staten och Putin att de egentligen inte har så mycket val.
Inte heller den allmänna opinionen ser Forsberg att kan ha någon inverkan på Putins krig, trots att kriget rört sig in i Ryssland i och med Ukrainas attacker.
– Brist på bensin och så skulle i en vanlig situation påverka valresultatet, men inte nu … Man vet hur det ryska politiska systemet fungerar, det finns knappt några möjligheter att påverka hur man tänker i Kreml.
Kan Ukrainas bombningar i Ryssland till och med hjälpa den ryska staten i att skapa ovilja mot Ukraina, kan det motivera folket till att stöda kriget mer?
– Jag tror att det är därför Ukraina har valt de mål som man gjort för attackerna, så att det inte direkt är befolkningen utan logistik och energi som drabbas. Det påverkar ju befolkningen, men det finns inte så många civila offer i Ryssland – tvärtemot i Ukraina där man hör om det hela tiden.
En fred mellan Ukraina och Ryssland ser ännu ut att vara långt borta. Forsberg säger att han inte trodde kriget skulle utveckla sig så här när det först bröt ut.
– Jag tänkte först när kriget började att om ett, två eller högst tre år – om det inte blev stora förändringar på fronten – så skulle man dra slutsatsen att göra något annat, men så är det inte … Det är lättare att fatta beslut om att börja kriga än att avsluta det och förhandla om fred.
”En felkalkylering”
Enligt Forsberg finns en hög tröskel för att Ryssland ska utvidga kriget till fler länder i Europa.
– Vi tänker att Putin ändå är rationell och frågan är hur man kalkylerar risken om man vill utvidga kriget. Det ser ut att ha varit en felkalkylering att börja kriget i Ukraina, så vilka lärdomar har de dragit? Eller går det i riktningen att man bara måste pressa hårdare och inte bli självkritisk? Det är svårt att säga men de som skulle vilja utvidga kriget har mer en syn att kriget är ändamålet, inte ett medel, säger han.
På frågan om hur Forsberg ser på Ålands demilitarisering, mot bakgrund av läget i världen, svarar han så här:
– Jag tror att läget vad gäller Åland är förhållandevis stabilt. Visst fanns debatten i början av kriget, där 2022 och 2023, och fortfarande finns det röster som är bekymrade över det. Jag skulle säga att inga nya argument finns för att förändra läget för Åland. Regeringen har inget intresse av det, så det skulle nog vara på Ålands initiativ i så fall.
