Även företag utsätts allt oftare för bedrägeriförsök, och i synnerhet nätfiske mot företagare har ökat. Nordea har sammanställt en tipslista om vad man kan tänka på för att öka säkerheten.
Bedragarna är intresserade av att maximera den ekonomiska vinningen. De försöker till exempel komma åt bankkoder, betalkortsuppgifter eller andra uppgifter som de kan använda för att göra obehöriga betalningar eller ansöka om finansiering i företagarens namn.
– Redan tidigare har vi sett en ökande trend av bedrägeriförsök mot företag i Danmark och särskilt i Sverige. Därför har vi uppmanat finländska företagare att förbereda sig på olika slags bedrägeri- och blufförsök. Ett växande, välmående Norden intresserar brottslingar, säger Annukka Multanen, expert vid Nordeas bedrägerienhet i utskicket.
Offentliga uppgifter
Ofta utnyttjas offentlig information för att få innehållet i bedrägeriförsöken att verka så äkta som möjligt.
”Företagare bör fundera på vilka uppgifter om företaget och dess personal som finns offentligt tillgängliga. På företagets webbplats eller i sociala medier finns det ofta uppgifter som brottslingar kan utnyttja i bedrägerier. Ju mer brottslingarna vet om sitt mål, desto trovärdigare kan bedrägeriförsöken verka”, skriver Nordea.
Tips!
Sköt bankärenden i lugn och ro. Bedragarna vill skapa en känsla av brådska och drar nytta av tidspress.
Logga inte in i tjänster via länkar, använd i stället appen eller skriv in hela adresser i webbläsaren.
Använd appen Nordea ID. Läs varje gång vad du håller på att godkänna.
Kontrollera betalningsbegäran och ändringar i mottagaruppgifter till exempel genom att ringa fakturautställaren.
Om du blir utsatt för bedrägeri, kontakta banken omedelbart. Gör en polisanmälan först därefter.
Källa: Utskick från Nordea
Nätfiske
Bedragare försöker lura mottagare att lämna ut lösenord, kreditkortsnummer eller annan känslig information.
Syftet är ofta att stjäla pengar, sälja uppgifterna vidare eller genomföra identitetsstöld.
Vanliga metoder är att skicka mejl eller meddelanden som ser ut att komma från till exempel en bank, myndighet eller ett företag som mottagaren har förtroende för.
Innehåller ofta en uppmaning att till exempel logga in snarast eller en falsk länk eller bilaga.
Utskicken kan vara väldigt välgjorda och se väldigt autentiska ut.
