DELA

Atlantstören planteras tillbaka i Östersjön

Atlantstören ska återintroduceras i Östersjön. Det ska ske genom ett finskt-estniskt projekt där man sätter ut minst en halv miljon yngel i Pärnu och Narva floder i Estland. Målet är att arten så småningom ska kunna fortplanta och etablera sig i Östersjön utan hjälp från människan.

För att projektet ska lyckas krävs ett samarbete med fiskare i de aktuella områdena för att stören inte ska dras upp som bifångst. Den är fridlyst från fiske, men risken för att den dras upp tillsammans med annan icke fredad fisk finns. Därför kommer fiskarna att informeras om projektet och de kommer också att få rapportera in hur mycket stör de får som bifångst och observationer av den till Naturresursinstitutet. På varje stör finns ett nummer som ska anges i anmälan.

Mycket stor

Atlantstören är en mycket stor vandringsfisk som kan bli tiotals år gammal. Tanken är att ynglen ska simma från utsättningsfloderna ut i Östersjön där de lever i flera år tills de lekvandrar tillbaka upp i floderna. De utsatta ynglen följs med hjälp av en fiskmärkning och tack vare den kan man kartlägga fiskarnas beteende och hur de rör sig.

Utsättningsynglen köps från Tyskland och vissa sätts ut som nykläckta, medan andra får växa till sig på en estnisk fiskodlingsanläggning till de är mellan sex månader och tre år gamla.

Ynglen kommer inte att sättas ut i finländska älvar, då de flesta är uppdämda.

152 kilo

Atlantstören tillhör den naturliga fiskfaunan i Östersjön, men försvann under förra seklet på grund av överfiske, uppdämning av floder och älvar samt föroreningar. Den största fisken som fångats i finska vatten drogs upp ur Kumo älv år 1914 och det var en atlantstör på 152 kilo. Den senaste observationen av en vild atlantstör I Finland noterades på 1930-talet och den troligtvis sista stören i Östersjön fångades i estniskt vatten år 1996. Det exemplaret var 2,9 meter långt och vägde 136 kilo. Källa: Naturresursinstitutet (Luke).