Tror SFP fortfarande på Orpos antirasism?
Regeringen Orpos arbete mot rasismen i Finland går åt fel håll, menar 33 finländska och internationella människorättsorganisationer.
Kan SFP acceptera en sådan utveckling?
I somras var Svenska folkpartiet tydligt: partiets regeringsmedverkan hänger på att arbetet mot rasism är framgångsrikt. De skandaler med flera sannfinländska ledamöter som ertappades med att ha uttryckt sig på oacceptabla sätt om andra människor blev riksregeringens första kris. Men pengar för att visa regeringens förträfflighet i kampen mot rasism utlovades och en lista på 23 punkter togs fram.
Det påstods vara ett historiskt ögonblick. Aldrig förr hade ett meddelande om rasism förts till riksdagen. Pengarna skulle leda till konkreta åtgärder – inga papperstigrar här, inte. Det räckte för att hålla SFP nöjt.
”Det är bra att vi diskuterar rasism. Det är bra att vi märker att det finns rasism i Finland, och vi måste göra allt vi kan för att rensa bort den”, sade partiledaren Anna-Maja Henriksson i somras. Ett tydligt antirasistiskt arbete var en förutsättning för fortsatt regeringsmedverkan. Det gick inte att tolka budskapet på något annat sätt.
Därför är det illa för regeringen, speciellt för SFP, att 33 människorättsorganisationer nu kritiserar regeringen Orpo för att förvärra rasismen i Finland – inte motarbeta den. Enligt organisationerna handlar det bland annat om att begränsa rättigheter för utlänningar i Finland, att regeringen försvårar ställningen för papperslösa och att det har blivit svårare för asylsökande att få uppehållstillstånd. Organisationerna kritiserar också Finland för den otydliga lagstiftningen om så kallat hatprat, vilket gör det svårare för drabbade att få rätt i domstol. Det här sammantaget gör att redan utsatta grupper blir ännu mer pressade. Bland annat Amnesty, Rädda Barnen och Unicef i Finland är undertecknare av skrivelsen vilket förstås ger den en hel del tyngd.
Organisationerna kräver omfattande åtgärder för att avveckla rasistiska strukturer – och kräver att beslutsfattare ska föregå med gott exempel i sättet de väljer att uttrycka sig.
Det finns många andra uppgifter som visar på liknande slutsatser.
Enligt Sanni Mäntuniemi, expert på människorättsfrågor, som har intervjuats i Hufvudstadsbladet, finns i nuläget inga åtgärder mot hatbrott (brott som drabbar människor på grund av till exempel ursprung, religion, sexuell läggning eller funktionsvariation) i regeringens antirasismpaket. Den styvmoderliga behandlingen av hatbrott har lett till att Finland har prickats av EU-kommissionen. Det gör förstås frågan än mer angelägen att ta tag i för Orpo.
Finlands Röda kors har nyligen publicerat en enkätundersökning som visar att över 80 procent av finländare har upplevt rasism, 40 procent har upplevt det på allmänna (fysiska) platser.
Petteri Orpo fick nyligen kritik för att samarbeta med ytterhögern när han besökte Strasbourg. Det något svala svaret? Att Sannfinländarna inte är ett ”ytterparti”.
Nu är det upp till bevis. Petteri Orpos regering arbetar som bäst med fortsättningen av antirasismpaketet. Förra veckan hölls rundabordssamtal och ett åtgärdsprogram väntas under våren.
Frågan blir om SFP, just nu med fullt fokus på EU-val och partiordförandeval, har kapacitet att infria de stora orden från i somras. För knappast lär Henriksson driva på för att SFP ska lämna regeringssamarbetet om åtgärdsprogrammet blir svagt. SFP befinner sig i en slags lame duck-limbo tills en ny ordförande är vald.
Att få kritik för att inte göra tillräckligt mot rasism i en regering med Sannfinländarna är illa nog. Att dessutom få kritik för att förvärra situationen var inte det SFP lovade i somras. Och partiet måste agera därefter. Det får vara slut på strutsmentaliteten nu.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
