SÖK
MENY
Sluta säga tack till AI
Datacenter runtom i världen står redan för större utsläpp än hela flygindustrin. AI:s framfart ökar det digitala koldioxidavtrycket. Tips för en grönare dataanvändning? Kör en traditionell googling istället och tänk ett varv extra innan du tar hjälp av din AI-assistent. Just det: sluta skriva ”tack”, också.
”Jag använder det som min privata sekreterare”. Det sade en bekant som nördat in sig totalt på AI. Man kan fråga den allt möjligt, be den strukturera ens arbete och be om feedback samt kommentarer. Många beskriver det som ovärderlig assistans.
Men inget gott som inte har något ont med sig. En sökning med ChatGPT, en av de vanligaste AI-tjänsterna, använder lika mycket energi som tio Google-sökningar. Det rapporterar Hufvudstadsbladet i veckan som lyfter den ohållbara baksidan av den digitala utvecklingen: AI är en stor klimatbov.
Cirka 800 miljoner personer i veckan använder ChatGPT. Det ger en fingervisning om hur stort artificiell intelligens är i dagens teknikanvändning. De senaste årens utveckling av AI möjliggör stora framsteg för mänskligheten. Forskning inom alla möjliga områden kan göras mer effektivt och vi kan stå inför stora genombrott, inte minst inom hälsa- och sjukvård. Nya Åland har i flera artiklar exempelvis skrivit om arbetet vid Anders Wiklöf-institutet vid Uppsala universitet, som assisteras av just AI.
– Vi kan med modellen förutspå framtiden för en patient, säger post-doktorn Nicolas Pielawski som matat in en stor mängd hälsodata från Stockholms-regionen i en AI-modell som ska vägleda sjukhuspersonal.
Datan kan urskilja mönster baserat på tidigare patienters symptom och sjukdomsutfall. Det kan sedan ge fingervisning om hur man ska hantera nya patienter.
– Modellen kan då berätta vilka patienter som är i behov av mer akut vård och vilka tester som kan behöva göras.
AI kan alltså vara livsviktigt. Men handen upp alla som främst använt AI som en personlig ”fråga/svar”-robot, som tidsfördriv eller i underhållningssyfte. En stor del, antagligen den största delen, av all AI-användning är långt från hjärtforskning och kärnfysik. Många använder det också istället för att göra sitt jobb. Ett lokalt exempel har vi i en lagtingsdebatt om främjande av energi från förnybara energikällor där Mogens Lindén (Grön vänster) – som deltagit i utskottsbehandlingen av ärendet och därav borde känna till det – i ett anförande berättar att han bett ChatGPT om hjälp med att förstå frågan. Tilltaget bemöttes med stor kritik av kollegorna som kallade det fånigt, oseriöst och surrealistiskt. För 5 000 euro i månaden borde man kunna begära att lagtingsledamöterna åtminstone själva sätter sig in i ärenden, istället för att slösa enorma mängder koldioxid på att låta AI göra ens bakgrundsarbete (speciellt frågor som rör hållbarhet kan tyckas).
Det är inte heller bara de enskilda sökningarna som är energikrävande. Tjänster som ChatGPT lagrar data i form av frågor och svar, vilket också ökar på den enorma lagringsbördan. Så mycket som 2,5–3,7 procent av all energikonsumtion i världen idag går åt till att lagra data. Dessa datacenter producerar också stora mängder elektroniskt avfall som innehåller farliga ämnen såsom bly och kvicksilver. Datacenter kräver dessutom stora mängder vatten för att kyla systemen. Det uppskattas att AI-relaterad infrastruktur globalt snart kommer använda sex gånger mer vatten än hela Danmarks befolkning gör på ett år.
Det kan alltså verka som ett kul tidsfördriv eller ett behändigt verktyg för jobb och vardagsliv. Men tänk ett varv till innan du knattrar in frågor om vädret eller ber AI skriva en halv roman om självstyrelselagsrevisionen. Och för den som avslutar alla sina frågor med ”tack” eller ”snälla” (tydligen gör vissa det av rädsla för att AI-modeller i framtiden kräver hämnd på oartiga respondenter) – sluta med det. Det kostar tydligen miljoner i elektricitetskostnader, uppger OpenAI:s vd Sam Altman.
