DELA
Foto: Jonas Edsvik
Finansminister Mats Perämaa (Lib) inför lagtinget.

Regeringens sparkrav borde blidka kritikerna

    Tuffa sparkrav på den egna förvaltningen och nedläggning av tvärgående linjen – landskapsregeringen möter både uttalade och outtalade krav från allmänheten och oppositionen i vårbudgeten. Av de här två posterna kommer minskningen av landskapsförvaltningen drabba ålänningarna mer än slopandet av tvärgående linjen.

    Beslutet att lägga ner tvärgående linjen från och med årsskiftet kom som en överraskning. Och reaktionerna var blandade. Kumlinges kommunstyrelseordförande Gun-Mari Lindholm menade att beslutet är en katastrof för skärgårdskommunerna. På måndag förmiddag hade 466 personer skrivit på en namninsamling för att rädda linjen. Möjligheten att knyta ihop skärgårdens norra och södra delar försvinner nu. Mia Hanström, fullmäktigeledamot och tillika partikollega med infrastrukturministern, menade å sin sida att det gäller att trygga trafiken på sikt – därför är det nödvändigt spara.

    Enligt infrastrukturminister Camilla Gunell (S) är nedläggningen av tvärgående det sparförslag som påverkar skärgårdsborna minst. Efter att Gunells föregångare på posten, Christian Wikström (Ob), köpte den vid det här laget ökända och odugliga färjan Mergus så minskade användningen så pass mycket att det nu är rimligt att spara bort hela linjen. De fiskodlare som har nyttjat linjen för sina transporter har dessutom hittat andra vägar.

    Det är klart, ser man bara att en linje försvinner så är det fullt rimligt att reagera på sättet som Lindholm gör. Men det verkar vara mer i görningen. Landskapets infrastrukturavdelning har i snart ett års tid jobbat i överljudsfart. Efter förra sommarens totala NJL-haveri har skärgårdstrafiken först räddats och sedan bolagiserats. Det finns en plan för att elektrifiera flottan och en ny kortruttsplan verkar dessutom vara på gång. Att landskapet ska uppdatera utredningarna om Hastersboda som hamn på östra Föglö vittnar om att det är mer än bara tvärgående linjen som kan göras om.

    En förutsättning för att nå landskapets vision om elektrifiering av flottan är att korta ner färjpassen – och med tanke på förändringstakten skulle det inte förvåna om en helt ny linjeplan är i röret.

    För regeringen var det smart att ge tydliga besked gällande sparkraven för skärgårdstrafiken. Det har funnits en oro (eller iver, beroende på om man sitter i opposition eller inte) att de högt flygande skärgårdsplanerna saknar kostnadstak. Hur skulle det se ut om dyra projekt tillåts i skärgårdstrafiken medan resten av det offentliga Åland, inklusive ÅHS, tampas med tuffa sparkrav? Den frågan får nu en mer retorisk karaktär.

    Samma sak gäller den andra stora nyheten i budgeten: sparkraven i den egna förvaltningen. Regeringen fick i fjol på pälsen för att spara på service för medborgarna (ni minns sjukkostnadsavdraget och Michael Sars) samtidigt som den valde att inte spara i egna led.

    Också den kritiken lär man klara sig undan genom att gå ut med ett ganska offensivt sparkrav på den egna förvaltningen: en ungefär tioprocentig minskning de kommande åren. Det är dock en sanning med viss modifikation. För målsättningen är att konkurrensutsätta och bolagisera verksamheter, vilket inte gör att servicen i sig försvinner men de belastar inte längre landskapets budget på samma sätt. Även om det inte blir fullt så dramatiskt som det låter så kommer såklart en tioprocentig minskning inte gå obemärkt förbi i landskapets förvaltning. Det kommer med all säkerhet att uppskattas – både i politikerraderna men även bland allmänheten. Det man däremot måste fråga sig är vad det får för direkt betydelse för självstyrelsen om antalet tjänstemän ska minskas i så där pass stor utsträckning. Vilka möjligheter får den (med åländska mått mätt) stora men ändå (med nationella mått mätt) lilla förvaltningen att hävda sig i en allt mer byråkratiserad tillvaro? Och vad betyder det för vårt eget parlament?

    Av de två stora sparpaketen som presenterades i vårbudgeten lär personalminskningen i förvaltningen på sikt ge större negativa effekter på det åländska samhället är tvärgående. Frågan är vad lagtinget tycker.

    I dag, tisdag, inleds debatten.