Öppet brev från Åland till Anders Tegnell & Co
Hej Anders.
Det är lilleputtriket Åland, fyra landmil från din svenska kust, som skriver.
Vi ålänningar är mestadels en stillsam sort, men nu måste vi faktiskt ställa frågan: hur tänker du och din stab egentligen? Samt följdfrågan: har ni någon aning om vad era beslut kostar inte bara Sverige, men också oss övriga i Norden?
Det ska erkännas att vi var lite avundsjuka i början av mars förra året. När Finland, som vi formellt lyder under, stängde gränserna och restaurangerna så höll ni ångan uppe där borta i väster.
”Skydda riskgrupperna men låt resten av samhället fungera”, var parollen. ”Vi svenskar kan minsann ta ansvar själva.”
Åh WOW vad vuxet, muttrade vi skamset för oss själva. Ljuset kommer från väster!
Men ibland kommer ljuset från väster därför att solen är på väg att gå ner. Vi satt visserligen som begravda ända fram tills mitten av juni, men vi var i alla fall levande begravda. Samtidigt började svenskarna att dö och dö och dö i solskenet, hur ansvarskännande och vuxna de än var. Och vården och vårdpersonalen gick sönder.
Den enkla faktumet var nämligen att när samhällssmittan väl fått fäste gick den inte att hålla borta från äldreboendena.
Och har man som policy att a) hålla gamlingarna i hemmet så länge som möjligt och b) låta dem servas av timanställd personal med massor av olika klienter, då ska man inte bli förvånad om dödstalen skjuter i höjden.
Förstod ni verkligen inte hur det skulle gå, när gigarbetarna flög runt som pollinerande dödsbringande bin bland era sköraste medborgare?
Ni valde en enklare väg än vi. Möjligen definierade ni också ”folkhälsa” lite bredare än vi och försökte undvika att svenskarna skulle bli alltför mentalt drabbade?
Eller tänkte ni att, ”lite svinn får man räkna med?” Förlåt den oförskämda frågan, men åländska läkare fick redan i våras på privata Facebookgrupper höra av sina svenska kolleger, att Socialstyrelsen instruerat läkarna på äldreboendena att skriva i sina patienters journaler vilka som inte skulle få tillgång till intensivvård i händelse av coronasmitta.
Det var svårt att tro på, då. Inte skulle väl läkare skriva in de facto dödsdomar i patientjournaler?
Nu vet vi att det var sant. Kanske trodde ni alla som Johan Giesecke verkar ha gjort, att vaccinet skulle dröja en två-tre år och att alla länder i slutänden skulle få lika höga dödstal?
Nå, ni trodde fel. Därför har Finland i dag 570 döda och Sverige nära 9 000.
Men resten av Norden har drabbats oerhört hårt av era beslut också. Handeln och resandet och turismen har gått åt helsike, delvis för att ni gick er egen väg. Och hårdast drabbade av alla är vi, ålänningarna. För vi lever av våra rederier och vår besöksnäring, av turisterna som vi älskar att välkomna och skämma bort på båtarna och i stugbyarna och på cykelsemestrarna.
Allt det där är utraderat. Hade vi hållit ihop som en enda region redan från början hade saker kunnat vara annorlunda. De nordiska samarbetsorganen fanns på plats, trots allt. Men nej. Ni skulle vara vuxna och ta eget ansvar, till och med för smittspårningen. Gick det bra tycker du?
Alla kan fela. Ni tänkte lite tokigt i våras och fick betala ett högt pris. Men varför i herrans namn har ni inte lärt er av läxan? Varför gjorde ni om i stort sett samtliga misstag när den andra vågen kom i höstas? Varför är det bara ni och Donald Trump i hela världen som fortfarande vägrar rekommendera allmän användning av munskydd?
Anders, man lär sig väldigt lite av hästspark nummer två.
Risken är stor för att den nya virusmutationen, med sin än snabbare spridning, kommer att göra köttfärs av hela er vårdapparat. Varför vaccinerar ni då inte vårdpersonalen först, som alla andra? Varför stänger ni inte ner samhället i åtminstone ett par veckor, som vi gjorde redan för ett år sedan?
Vem är det som är vuxen här egentligen?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
