Nya kostråd: predikan för de redan frälsta?
Ät ännu mer grönt och ännu mindre kött, bästa nordiska medborgare. Ungefär så kan man sammanfatta de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna. De nya råden väger in inte bara hälsoeffekterna av våra matvanor, utan också miljöeffekterna.
Nordiska ministerrådets nya näringsrekommendationer presenterades den 20 juni och bygger på över 400 forskares expertis. Få lär vara förvånade över budskapen: ät växtbaserat, med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn. Ät mycket fisk och nötter, och måttligt med fettsnåla mejeriprodukter.
Lika förväntad – men säkert ännu svårare att sälja in – är rekommendationen att begränsa intaget av rött kött och fågel, och minimera konsumtionen av processat kött, alkohol och processad mat med mycket fett, salt och socker. Men Rune Blomhoff, professor vid medicinska fakulteten vid universitetet i Oslo och projektledare för uppdateringen av rekommendationerna, säger till Dagens Nyheter att de senaste årens forskning bara har ytterligare stärkt det vetenskapliga underlaget för de här råden.
”Vi vet mer säkert att detta har stor betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes och cancer”, säger han.
De nya rönen kullkastar också tidigare teorier om att en liten mängd alkohol kunde vara bra för hälsan. Det finns tvärtom ingen nedre gräns för när alkohol börjar bli skadligt.
”Redan vid små mängder ökar risken för exempelvis cancer”, säger Rune Blomhoff till DN. Och tillägger kanske lite luttrat att ”vi beskriver bara evidensen, det är inte vårt uppdrag att värdera”.
Maija-Liisa Erkkola, professor i nutrition vid Helsingfors universitet, är en annan av experterna som medverkat i projektet. I en intervju i i Hufvudstadsbladet tar hon vegetabiliska oljor som exempel på hur våra matvanor kan påverka klimat och miljö. Rypsolja och kokosolja är ungefär likvärdiga ur hälsosynpunkt, men väger man in miljöaspekten så är förstås den lokalt framställda produkten bättre än den som importeras långt bortifrån.
Vad gäller konsumtionen av rött kött så borde vi äta högst 350 gram i veckan för vår hälsas skull. Men för miljöns skull borde vi äta ännu mindre. Genomsnittsfinländaren äter i dag cirka 500 gram i veckan, med åtföljande risk för bland annat tarmcancer. Men också Maija-Liisa Erkkola är mån om att inte komma med pekpinnar.
”Vi säger inte att alla ska bli veganer. Vi säger att vi måste se över vår kost på en helhetsnivå, inte skambelägga en hel grupp livsmedel utan uppmuntra till hälsosamma förändringar i vardagen”.
Och förstås är det skillnad på rött kött från betande djur som håller landskapet öppet i Norden och rött kött från boskapsfabriker i, säg, Sydamerika. Om kilopriset var detsamma skulle väl alla välja det lokalproducerade. Men människors matvanor påverkas av så mycket. Just nu är vi många som läser prislapparna extra noga. Det är helt enkelt inte alla som har tid eller råd att följa ministerrådets kostråd. Risken är – och har kanske alltid varit – att kostråden (i sig ett ord som får en att tappa aptiten) främst hörsammas av konsumenter som redan äter nyttigt och som använder råden till att ytterligare optimera en redan strikt diet.
Du kan behandla din kropp som ett tempel och välja bort allt som inte är ekologiskt eller vegetariskt eller sockerfritt. Eller så identifierar du dig som köttätare, någon som ser en bild på en betande ko och säga ”titta, min mat äter upp din mat”. Eller så köper och äter du det du har tid och råd med, och som dina barn äter utan att du måste kriga med dem vid middagsbordet. När pengarna och tiden inte räcker till så får långsiktiga hänsyn om den egna hälsan och klimatet stå tillbaka.
Nordiska minsterrådet ska förstås ha all heder av att ha förnyat sina näringsrekommendationer på vetenskaplig grund, även om en del av de medverkande forskarna kritiserade projektet för att ha negligerat deras rön om de skadliga effekterna av ultraprocessade produkter, framtagna för att skapa begär snarare än att ge näring, med ingredienser som inte finns i någons hemmakök.
”Ät mat, inte för mycket, och mest växter”. Så sa den amerikanske författaren och journalisten Michael Pollan redan 2008. Ta det som ett mantra nästa gång du går till matbutiken, för din egen och klimatets skull.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
