Motstridiga budskap från regeringen
Får regeringsblocket fortsättningsvis rösta enligt egen övertygelse?
I vilka frågor ämnar regeringen söka ett brett parlamentariskt stöd?
Motstridiga budskap gör det svårt att sia om regeringen Thörnroos väg framåt.
Den spricka som finns i regeringsblocket har varit känd sedan regeringen presenterades i december. Moderaterna delar inte majoritetens uppfattning i frågan om avtalet gällande kortrutten och har fått ”tillstånd” att avvika i frågan.
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) sänder däremot svårtolkade signaler hur regeringsblocket ska förhålla sig till att ha en gemensam linje i framtiden.
Lantrådet har i flertalet intervjuer betonat styrkan i den breda regeringsbasen. Det gör att ingen behöver rösta mot sin egen övertygelse för att stöda regeringen.
– Jag har varit med i regeringar med en svag majoritet. Det betyder att du som parlamentariker i princip alltid behöver stöda din regering även när det inte överensstämmer med din egen övertygelse. Det är inte lyckat, sade Thörnroos i en intervju i Nya Åland den 14 januari.
Men under tisdagens presskonferens betonade Thörnroos att MSÅ-reservationen mot elhybridbeslutet ska ses som en ”isolerad företeelse”. Betyder det att frikortens tid är över? Vad händer nästa gång ledamöter eller ett parti ställs inför motsvarande frågeställning – att rösta med regeringen eller med sin egen övertygelse?
Thörnroos har också betonat att breda parlamentariska överenskommelser är vägen framåt för att utveckla Åland. Den förra landskapsregeringen kritiserades av just Centern för att driva stora projekt med en svag majoritet i lagtinget. Regeringsblocket samlar utan MSÅ ett stöd på 15 mandat i lagtinget, alltså hälften (Ålands framtid ingår enligt Anders Eriksson inte i regeringen utan är ett stödparti som inte nödvändigtvis behöver följa regeringens linje). I just den här frågan finns däremot stöd från vissa oppositionspolitiker som snyggar till siffrorna till regeringens fördel, men någon överdrivet bred förankring är det ändå inte.
Lantrådets svar blev under tisdagens presskonferens att när det gäller frågor hon benämner som arvegods behövs inget brett parlamentariskt stöd.
I värsta fall handlar regeringens elhybridbeslut om miljoner av skattebetalarnas pengar, det handlar också om långtgående linjedragningar för skärgårdens utveckling framöver. Är det inte så pass stora frågor som hade gjort en bred parlamentarisk förankring önskvärd?
Ungefär en och en halv månad in i regeringssamarbetet är det kanske för tidigt för ett gnisselfritt samarbete. Men de motstridiga budskap som regeringen nu levererar gör det svårt att tolka vad som kommer att gälla framöver.
