SÖK
MENY
Motarbeta UV-maxandet
Nyans omfattande artikel om cancerstatistiken visar på faror i vår vardag som vi lätt kan undvika, om vi bara håller oss själva – och våra ungdomar – informerade.
Enligt de flesta väderleksrapporter blir det en vacker, solig dag idag på stora delar av Åland. Det är positivt, men lite riskabelt samtidigt.
För idag tisdag är också en orange dag, enligt Meteorologiska institutet i Helsingfors; UV-index ligger på 7, vilket är detsamma som risknivå ”Hög” enligt Världshälsoorganisationen WHO:s standardiserade skala, baserad på risken för en genomsnittlig vuxen person med ljus hy att bränna sig i solen.
Det borde vara skäl för de flesta ljushyllta att vara försiktiga; som vi kunde läsa i gårdagens Nyan är dessvärre hudcancer en ökande cancerform bland ålänningar. ”Gällande förekomst av malignt melanom ser trenden likadan ut på Åland som i hela norra Europa, man har sett en tydlig ökning sedan 80–90-talet”, säger intervjuade landskapsläkaren Knut Lönnroth i reportaget.
Dessvärre finns det dock de som studerar väderleksrapporternas UV-index med helt andra idéer i sinnet: ungdomar, mestadels flickor, som ”UV-maxar” för att bli maximalt solbrända. Trenden uppmärksammades först förra sommaren, då Aftonbladet intervjuade soldyrkande 16-åringar med avgjort destruktiva föreställningar om skönhet.
I Aftonbladetartikeln fick vi bland andra möta Saga som berättade att hon hade en särskild UV-app som hon varje dag kontrollerade, och att hon bara solade om indexet var högt. Solkrämer använde hon bara när index låg över fem. Något hon kommenterade med orden: ”Rather live hot than die ugly”.
Dessvärre tycks trenden fortsätta i år.
”Min dotter har gått med i en UV-sekt och solar bara när indexet är högt”, skriver DN:s Catia Hultquist i en krönika i förra veckan. Hon berättar att dottern rusar ut i baddräkt så fort UV-indexet stiger och skriver: ”Nyligen rapporterade SVT om ännu en Tiktok-trend. Unga tjejer tipsar varandra om att äta kosttillskottet betakaroten som ett sätt att förbättra brännan (ja, exakt det där som kan ge huden en gulorange ton vid överdriven användning). Vad är det som pågår? Försöker alla se ut som Trump? Är 80-talet tillbaka?”
Man kan skratta (argt) åt dumheterna, men som sagt, hudcancerfrekvensen ökar. Och tragiken blir extra skärande när man tänker på hur förbålt onödigt alltsammans är. Hudcancer är trots allt en cancerform som vi har effektiva medel mot.
Framför allt handlar det förstås om att vara försiktig, inte bränna sig, undvika timmarna då solen är starkast och skydda huden med kläder och hatt. I andra hand använda solskyddskräm, men då på rätt sätt, med en passande faktor och ny insmörjning vid behov – flera gånger om dagen.
Här går de unga ofta vilse. Uppfattningen är utbredd att man med hjälp av solskyddskräm kan sola sig länge utan att bränna sig, och alltså komma i åtnjutande av den åtråvärda solbrännan utan att ta skada. Men det stämmer inte.
”Det är helt fel väg att gå. Även med solskydd kan mängden UV-strålning bli skadlig – särskilt om du vistas längre i solen än du annars skulle ha gjort. UV-strålningen kan orsaka DNA-skador i hudens celler även utan att du bränner dig, och på sikt öka risken för hudcancer”, skriver Sofia Bodare, utredare på svenska Läkemedelsverket i ett pressmeddelande för en månad sedan.
Ord värda att ta till sig.
Framför allt har vi dock en informationsplikt gentemot de unga. Melanomet kan dyka upp när som helst i livet, och effekterna av oförsiktigt solande i unga år kan komma efter decennier. Det gör det extra viktigt att i tid bryta okloka beteenden och kommunicera med kidsen om riskerna, myterna och det korrekta sättet att hantera både skönhetsstress och solbadande.
Att solen skiner över oss borde enbart vara positivt. Dra ditt strå till stacken för att det ska vara så även fortsättningsvis.
