SÖK
MENY
Europa borde göra sig mindre beroende av amerikanska techföretag. Frågan är bara hur?
Flera medier har på senare tid skrivit om det amerikanska molnberoendet. Nu är myndigheter som FPA på väg att lägga finländarnas uppgifter i amerikanska moln. Även skatteuppgifter och det finländska valsystemet verkar vara på väg i samma riktning. Joel Pihlajamaa, teknologichef för molntjänstföretaget Upcloud, säger till Yle att amerikanska molnföretag står för ungefär 70 procent av den europeiska infrastrukturen.
Men så finns också de som intensivt flaggar för riskerna.
En av dem är EU-parlamentarikern och samlingspartisten Aura Salla som menar att EU måste stärka sin teknologiska suveränitet.
”Alla experter bekräftar att amerikanska företag kan stänga ute oss från tjänsterna när som helst”, säger Salla till Svenska Yle.
Även om bara det är illavarslande så kan det faktiskt bli ännu värre. I samband med den internationella brottmålsdomstolen ICC:s arresteringsorder av israels premiärminister Benjamin Netanyahu valde USA att rikta sanktioner mot nio personer kopplade till ICC. En av domarna, Nicolas Guillou, vittnar om svårigheterna efter att ha hamnat på sanktionslistan – i princip utestängdes han från de flesta banktjänster som är kopplade till amerikanska företag. Han beskrev det som att flyttas tillbaka till 1990-talet.
Västvärlden har byggt sina system på tillit, men de har nu underminerats. För tillsammans med Guillou på den amerikanska sanktionslistan finns närmare 15 000 människor. I de allra flesta fall rör det sig om individer som västvärldens ledare med glädje gör livet svårare för: terrorister, vapensmugglare och andra skurkar. Man har accepterat det här upplägget och den medföljande risken eftersom det har funnits ett samförstånd kring vilken sorts personer åtgärderna ska användas mot. När det inte längre går till på det sättet, när någon annan bestämmer vem som är skurken, blir det smärtsamt uppenbart hur sårbara vi är.
Det är förstås lätt att vara efterklok och hävda att man har varit på tok för naiv vad gäller den digitala infrastrukturen som vår värld numera består av. Att system skapade för goda tider aldrig kommer att klara den nya tuffare världsordningen som närmar sig. Så är det förstås.
Men att välja bekväma och billiga alternativ har varit på modet under flera årtionden. Det går att dra paralleller till andra områden. Vi vet till exempel vad som borde göras för att gynna klimatet, jordbrukssektorn och för att minska den globala klädindustrins negativa effekter. Många väljer ändå att göra det som är lättast i stunden: utsläpp, brasilianska biffar och fast fashion. Samma sak gäller vår digitala integritet. När Cambridge Analytica-skandalen skakade världen så var upprördheten stor, men de flesta lämnade inte Facebook. Det var helt enkelt för smidigt att bli kvar.
Vad finns då att göra åt saken? Jo, man kan i den mån det är möjligt minska sitt beroende av tjänster vars företagsledare nu lyder den amerikanska presidenten. Senast igår torsdag berättade Svenska Yle att Justitieministeriet funderar på att backa från de amerikanska molnplanerna vad gäller valdata.
För företag och privatpersoner finns en del europeiska alternativ, även om det kanske kostar en slant varje månad och dessutom kräver en arbetsinsats för att flytta över sina filer och kontakter. I större skala kan EU satsa mer på mer lokala system, precis som Aura Salla menar att vi måste göra. Men just nu finns få realistiska möjligheter att helt lösgöra sig från den amerikanska dominansen. För till exempel de finländska myndigheterna handlar det både om tillgänglighet och kostnader. Att bygga egna system som inte är kopplade till techjättarna skulle bli dyrt, ta lång tid och knappast bli lika bra.
Är det då värt risken att stanna kvar i de amerikanska molnen?
Europeiska alternativ:
AI-chattbot: Le Chat av det franska företaget Mistral.
E-post: Protonmail, Tuta och Mailbox.
Översättningstjänst: DeepL.
Sociala medier: Mastodon och BeReal.
Sökrobotar: Ecosia och Qwant.
Karttjänst: Here.
Källa: Svenska Yle.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
