SÖK
MENY
Vad händer när miljöfrågan krockar med klimatfrågan?
Turerna kring Bogskärs naturreservat får en fortsättning, och väcker samtidigt en svår fråga: kan man ställa naturskydd mot etablering av klimathjälpande satsningar?Och vad händer när intressesfärerna kolliderar?
Organisationen Ålands Natur och Miljö meddelade i förra veckan att den vill se om det går att överklaga beslutet att Bogskär inte längre ska vara ett naturreservat – det sista som dåvarande miljöminister Harry Jansson (C) fattade innan han lämnade över till den nya regeringen.
När Nya Åland intervjuade Ålands Natur och Miljös ordförande Kimberly Terry var budskapet tydligt. Skyddsvärda områden bör skyddas.
Kontroversen kring Christian Wikströms (Ob) beslut att göra Bogskär till naturskyddsområde handlade delvis om att området är planerat för havsvindkraft (förutom att han fattade beslutet som avgående minister). Det gjorde att Terry också fick svara på frågan hur Ålands Natur och miljö ställer sig till planerna på storskalig havsbaserad vindkraft. I princip förespråkar Ålands Natur och Miljö förnyelsebar energi. ”Gärna vindkraft, men inte just där”, kan man sammanfatta det.
Blixtsnabbt kastade sig Hållbart initiativs talespersoner ut i debatten för att lobba för en uppdatering av havsplanen. Havsplanen är det styrdokument som ligger till grund för hur våra gemensamma havsområden bäst används. En uppdatering i havsplanen kan innebära att Bogskärsområdet återigen vigs för naturskydd – något som Åland och Finland måste ägna sig åt i betydligt större utsträckning för att nå EU:s mål.
Knäckfrågan blir i förlängningen om man kan ställa naturskyddet mot klimatarbetet. Och hur bör man förhålla sig när klimatarbetet, här exemplifierat av den havsbaserade vindkraften, och naturskyddet kolliderar?
Det ska också sägas att frågan än så länge är av akademisk betydelse. När Jansson drog tillbaka naturskyddsbeslutet menade landskapets rättschef Michaela Slotte att det inte går att besvära sig mot ett beslut att dra tillbaka ett beslut. Högst sannolikt har hon rätt i det. Dessutom har Försvarsmakten uttryckt tveksamhet till att anlägga en vindkraftpark i det aktuella området eftersom det kan försvåra landets försvar.
Men frågan är principiellt viktig och lär bli aktuell när det gäller andra områden.
En liknande situation uppstod kring den planerade solcellsparken i Finström. Då var politikerna oroliga för att vattenkvaliteten i de närliggande dricksvattentäkterna skulle försämras vilket ledde till ytterligare krav på utredningar. Solcellsentreprenörerna gick då vidare till privatägda markområden på andra platser runtom på Åland. Det finns i nuläget inga planer på en solpark i Grelsby.
Norr om Åland, det som brukar kallas Norrhavet, finns områden som i nuläget är planerade för havsbaserad vindkraft. Även om utredningsmaterialet inte är lika omfattande som för Bogskär så går det, om man vill, att argumentera för att även Norrhavet är skyddsvärt.
Hållbart initiativs dåvarande lagtingsledamot Simon Holmström argumenterade för att skydda en närliggande del av vattnen runt Åland i en debattartikel i Hufvudstadsbladet 2020. Han argumenterade för att Skärgårdshavet borde bli ett av Unescos världsarv. ”Också ur natursynpunkt har området särskilda egenskaper: FN utsåg 2018 området till ett biologiskt signifikant marint område (ESBA). Skärgårdshavets biosfärområde, som har Unesco-status, skulle ingå som en självklar del”, skrev Holmström för mindre än fyra år sedan.
Så sent som i helgen skrev Hufvudstadsbladet om en rapport från SMHI som behandlar vindkraftens påverkan på havsmiljön.
”Våra första modellresultat visar att vindkraftsparker till havs har en storskalig påverkan på havet och att effekterna sprider sig långt bortom parkernas yttre gräns”, sade Lars Arneborg, chef för den oceanografiska forskningen vid SMHI, i ett pressmeddelande i början av december. Den slutgiltiga rapporten presenteras i vår.
Å andra sidan så påverkar klimatförändringarna också den åländska floran och faunan i stor utsträckning, det finns ingen anledning att tro att status quo är det bästa för vår närmiljö.
Det ska också tydliggöras att Ålands Natur och Miljö gör vad man ska: nämligen arbetar för organisationens intressen. Ålands Natur och Miljö är en viktig opinionsbildare i det åländska samhället. Om organisationen väljer att mobilisera i en riktning så kommer den att påverka politiken. Det har man gjort flera gånger förr. Till och med så framgångsrikt att ett politiskt parti växte fram ur organisationens gräsrötter. Ålands Natur och Miljös motstånd mot den planerade kortrutten i skärgårdstrafiken 2015–2019 blev startskottet på den folkrörelse som skjutsade in HI i lagtinget. Då argumenterade man för bland annat de skyddsvärda ålgräsängar söder om Skötskär som riskerade att ta skada av färjornas propellrar – och lyckades skapa stort engagemang.
Frågan i centrum för den här diskussionen blir förstås: när och hur går man från ”gärna vindkraft, men inte just där” till ”gärna vindkraft just där”? Hållbart initiativ är inne på rätt spår med en uppdatering av havsplanen. Ett sådant dokument ger förutsägbarhet och långsiktighet vad gäller planeringen av alla typer av satsningar. Alla vinner på att veta hur den långsiktiga spelplanen ser ut.
Men partiet borde kämpa för att ta det ytterligare ett steg. För att säkerställa att havsplanen faktiskt blir ett dokument av värde borde en ny omfattande kartering av hela Åland göras och hela planen revideras. Då kan man hitta de bästa platserna för etableringen av förnybar energi, och därmed väga områdenas betydelse mot varandra. För så gott som alla områden innehåller såklart skyddsvärda biotoper. Ska Åland lyckas med etableringen av stora förnyelsebara energiprojekt så underlättar det om också viktiga opinionsbildare är med i planerna. Och då krävs betydligt mer kunskap än den vi har i dag.
Ett helhetsgrepp skulle också göra det lättare att säga vilka områden som är möjliga att ”offra” för etablering av till exempel vindkraft – med också kunskapen om vilka typer av miljöer som är väletablerade på Åland.
Annars blir risken att motståndet växer för varje område som väljs ut, och att argumentet ”gärna, men inte här” blir en bromskloss i utvecklingen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
