Mer ”blurr” än väntat i regeringsprogrammet
I debatten om regeringsprogrammet frågade oppositionen gång på gång efter konkreta mål. Det är förvånansvärt hur luddiga svar de fick av majoritetsblocket.
Regeringsprogrammet beskrivs som ambitiöst, med 25 lagstiftningspaket som ska prioriteras, men också försiktigt eftersom politiken nu ska hålla över flera mandatperioder. Det är brytpunkten mellan dessa två beskrivningar som oppositionen sköt in sig på i debatten om programmet.
Ett regeringsprogram är en avsiktsförklaring – ingen detaljerad ”roadmap”. Vi begriper det.
Men vi minns också regeringsbildarens målsättning. Katrin Sjögrens uttalade krav innan valet var ett tydligt regeringsprogram.
”Vi är inte intresserade av några blurriga skrivningar och kompromisser som kanske lurar människor. Alla ska veta vad som gäller, inte minst om investeringarna”, sade Sjögren i Nyans stora partiledarintervju inför valet.
Det är mycket möjligt att majoritetsblocket vet vad som gäller. För alla på utsidan är det däremot inte lika tydligt. Oppositionen ville i debatten få konkreta förslag för mandatperioden. Inte löften ristade i sten, men resonemang om vart vi är på väg. Och från Ålands största politiska scen hade Sjögrens lag en chans att föra just ett sånt resonemang. Ändå gjorde man inte det.
Ett exempel är skrivningarna om våtmarker. I regeringsprogrammet går att läsa att ”restaurering samt inrättande av våtmarker är viktiga miljöåtgärder för att bevara biologisk mångfald, fånga upp näringsutsläpp och mikroplaster”.
Wille Valve (MSÅ) frågade vilka konkreta åtgärder regeringen vill ha, finns mätbara mål?
Svaret blir att regeringen ska återkomma med sina ambitioner, samtidigt som Katrin Sjögren lovar att man ska vara konkret i sin politik. Gällande naturskydd är det samma sak. Det är viktiga frågor, sägs det, men vad som ska göras och hur vill regeringen inte gå in på.
Lantrådet får också frågan var de stora reformerna finns och pekar först på digitaliseringen, som hon menar märks bara man läser varannan sida i regeringsprogrammet.
– Det är vår bedömning att vi kan nå betydande effektivering, sade Katrin Sjögren under debattens första dag.
Hur? Var?
I regeringsprogrammet står förvisso att digitala tjänster ska utvecklas, vilket är någorlunda konkret. I övrigt ska digitaliseringen sätta medborgaren i centrum, det krävs ett ramverk och den digitala kompetensen i offentlig sektor ska höjas. Digitaliseringen beskrivs också som en utmaning för kommunerna och så lyfts risken för digitalt utanförskap.
Vilken politik får man av det – och på vilket sätt leder digitaliseringen till betydande effektivering? I nuläget är det mycket oklart, trots att regeringen tydligen redan har hittat områden som kan förbättras.
Tydligast blir regeringens ambitioner i de stora politiska långkörarna. Skärgården ska få nya färjor och trafiken en ny organisationsform. Även om planen att finansiera nya färjor med extra anslag får en hel del kritik så blev också alternativet tydligt. Blir det inget extra anslag så går landskapsregeringen till banken. Klara och tydliga besked. Men trots det så finns en mening om att beredskap att utreda fasta förbindelser kvarstår. Formuleringen ”beredskap att utreda” är nog en sådan som Katrin Sjögren före valet skulle ha kallat en ”blurrig skrivning”.
Också vad gäller kommunerna är regeringsprogrammet tydligt, även om beskedet knappast mottas med belåtenhet: det är upp till kommunerna själva att lösa sina problem.
Politik förs genom lagar och budget. Där är inte regeringen Sjögren än. Det finns ännu gott om tid att precisera politiken, senast blir det i nya landskapsregeringens första budget i vår.
Då måste regeringen ha konkretiserat sin politik. Behovet är alldeles uppenbart.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
