SÖK
MENY
Den roll inom folkbildning och integration som Medis fyller på Åland är viktig och med den rollen kommer ett ansvar. Att anställa en person som öppet identifierar sig som nazist bryter mot de grundläggande värderingar som Medis själva säger sig stå för. Men det är också större än så. Det är att förminska och normalisera den fara som ideologin utgör.
Medis är en institution med uttryckligen demokratiskt syfte – att erbjuda ålänningar utbildning, fritidssysselsättning och gemenskap. En verksamhet som finansieras med skattepengar. I deras jämställdhets- och likabehandlingsplan konstateras att det ska vara en ”trygg, öppen och inkluderande plats för alla oavsett kön, könsidentitet, religion, trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning, ålder eller annan personlig bakgrund”.
Utöver exempelvis friskvård, matlagning, och konst erbjuds också integrationskurser i form av svenska för invandrare. Medis är alltså en plats där människor från hela världen får en chans att lära känna Åland och hitta en väg in i samhället. Så är det viktigt att det förblir.
Nya Åland avslöjade förra veckan att en timanställd lärare på Medis har en bakgrund inom nazistiska, terrorklassade organisationer och även upprepade gånger har uttryckt sådana sympatier i sociala medier. I den och de efterföljande artiklarna framkom det att Medis rektor Catharina von Schoultz varit medveten om att personen tidigare varit aktiv i organisationerna, men att hon trott det hörde till historien. Därför hade bedömningen gjorts att personens privatliv inte utgör ett hinder för att hen ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. I efterspelet av detta har von Schoultz i såväl medier som ett skriftligt bemötande på Medis hemsida också sagt att detta är en komplex fråga eftersom det råder yttrandefrihet och man som arbetsgivare inte kan diskriminera individer utifrån deras politiska engagemang.
Men situationen handlar i grund och botten inte om att reda ut reglerna för anställning och uppsägning, för detta rör sig om en enskild kurs som Medis enkelt kan välja om de vill fortsätta erbjuda ålänningarna eller inte. Det problematiska ligger i att när informationen om att läraren är aktiv i sin extremism nu nådde Medis så var deras initiala reaktion inte att utvärdera situationen på nytt, utan att försvara beslutet och lyfta den positiva respons som de fått gällande den berörda kursen.
På sin hemsida skriver Medis att man har nolltolerans mot rasism och värnar om en trygg och demokratisk lärmiljö. För att detta faktiskt ska vara sant så krävs inte bara fina ord i en jämställdhetsplan, utan handling från deras sida. I denna situation hade ett tydligt moraliskt ställningstagande varit på sin plats. Det ska inte krävas stor medieuppmärksamhet för att avbryta en kurs som visat sig ledas av en uttalad nazist.
Den demokratifostrande roll som Medis har är på inga sätt förenlig med den antidemokratiska kraft som nazismen utgör och därmed inte heller med lärare som representerar den ideologin. Detsamma gäller för de värdegrunder som Medis uppger sig stå för – vilka står i stark kontrast mot de Hitler-citat och krav på vit hudfärg som finns att läsa på extremistorganisationernas hemsidor. Organisationer vars medlemmar faktiskt finns på Åland, vilket Expo och Nya Åland berättade om förra året.
Rektor von Schoultz har även riktat kritik mot Nya Ålands rapportering och betonat att läraren inte undervisat på integrationsutbildningen.
– Folk har tolkat det som att det har handlat om en heltidsanställd lärare. Jag skulle vilja att det framgick att detta är en timanställd lärare som har undervisat i en tretimmarskurs, sade hon i en intervju i fredagens tidning.
Man kan fråga sig på vilket sätt detta ens är relevant?
För de invandrare som tar del av deras utbildningar, för de av judisk eller muslimsk härkomst och för de som flytt krig eller förföljelse bidrar inte accepterandet av en sådan lärare till trygghet och välkomnande, oavsett vilken kurs det handlar om.
Dessutom är att glänta på dörren för högerextremismen på det här sättet, om än för bara tre timmar, första steget mot en normalisering av att sådana krafter får verka i vårt samhälle.
Om man vill hårdra det, så är att anställa en uttalad nazist också att ge personen en plattform att nå ut med sina värderingar. Åsikter som att ”människoraser” bör åtskiljas och att en livslång, fanatisk kamp måste föras för det syftet. Personen i fråga sprider kanske inte sin ideologi på lektionstid, men det skapas förutsättningar för att bygga kontaktnät av likasinnade, som delar samma hobbys och intressen. Det gör också personen till en auktoritet i form av lärare och expert, vilket kan ha stort inflytande på dem som deltar i kursen.
Det är på goda grunder som det finns regler på plats för att skydda arbetare mot diskriminering av olika slag och det är bra att Medis är noga med att följa dem. Men de måste också stå upp för de värden som institutet ska värna om.
Om vi vill förhindra att nazismen får fäste i vårt samhälle kan vi inte se mellan fingrarna gällande vad som först kan tyckas vara småsaker. Att tänka att det går att skilja på jobb och fritid i en djupt ideologisk fråga som denna är att acceptera själva existensen av ideologin.
Det här är krafter som inte hör hemma i vårt samhälle – inte i landskapsregeringen, inte i kommunpolitiken och inte i våra skolor. Medis säger sig vara en plats för trygghet och välkomnande av mångfald. Det är upp till Medis att leva upp till budskapet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
