Köp mindre, köp bättre
Vår överkonsumtion av kläder tär allt mer på Jordens begränsade resurser, och lågpriskedjornas prispress på fabrikanterna drabbar miljön i redan utsatta länder hårt.Det är vi konsumenter som i slutändan bestämmer hur vi ska ha det.
Abdul Catif är bekymrad. Han är direktör på Standard Group, en av många storspelare i Bangladesh gigantiska modeindustri.
Varje år produceras 100 miljarder klädesplagg, och drygt 90 procent av dessa förvandlas årligen till deponeringsavfall, enligt miljöorganisationen earth.org. Samtidigt står modeindustrin för näst mest av utsläppen som förorenar världens vattendrag.
Vid sidan av Kina har Bangladesh kommit att bli centrum för världens fast fashion-produktion. Just Standard Group hyllas av miljöaktivister som en avvikare i positiv bemärkelse bland landets tusentals smutsiga textilindustrier. Även här sker massproduktion på löpande band, och den kan säkert svårligen kallas hållbar, men till skillnad från andra fabriker tillverkar man inte slit-och-släng-kläder åt de allra billigaste klädesmärkena och butikskedjorna: här heter kunderna exempelvis Tommy Hilfiger, Gap och Uniqlo. Med solpaneler på taket, hållbara blekmetoder, mindre kemikalieanvändning, vattenfri jeanstvätt och andra åtgärder försöker man åtminstone hålla sig landets miljölagar. Något som gör att man sticker ut än mer är att man till skillnad från flertalet andra fabriker i landet fortsättningsvis håller igång sina reningsverk som hindrar kemikalier och andra farliga utsläpp att rinna ut i Bangladesh redan ytterst hårt drabbade och kraftigt förorenade vattendrag.
Så varför är Abdul Catif bekymrad?
I ett granskande reportage i Aftonbladet (28.11) berättar Catif att klädkedjorna i västvärlden tvingade Standard Group och alla andra fabrikanter att gå ner i pris under pandemin, då slutkonsumenterna fått mindre pengar att röra sig med.
– Vi gick dem till mötes, trots att våra kostnader ökade, eftersom vi trodde det var tillfälligt, säger Abdul Catif till Aftonbladet.
Enligt honom pressas priserna dock fortsättningsvis ned, vilket innebär att Standard Group får svårt att gå runt. De konkurrerande fabrikerna i Bangladesh har redan stängt av sina reningsverk för att hålla kostnaderna nere, och släpper i skrivande stund ut sitt spillvatten fullt av farliga kemikalier rakt ut i landets floder.
Men vad kan vi slutkonsumenter då göra åt eländet?
Det allra bästa är naturligtvis att sluta överkonsumera. Undersökningar visar att vi använder så lite som tio procent av alla plagg vi har i våra garderober – siffror som alltså stämmer överens med de ovan nämnda, att 90 procent av de årligen producerade kläderna världen över förvandlas till avfall. Använd det du har hemma; laga och lappa om det behövs.
Det näst bästa – vilket denna ledarsida också poängterat flera gånger – är att försöka konsumera så medvetet och hållbart som möjligt när man väl måste köpa nya kläder.
Att handla medvetet och hållbart kan emellertid ses som en plånboksfråga: långt ifrån alla konsumenter har helt enkelt råd att till ordinarie pris köpa dyra kvalitetskläder som både är hållbart producerade och har lång hållbarhet. Men det finns varianter: man kan sikta in sig på reorna och försöka fynda hållbart producerade kvalitetsplagg till samma pris som ohållbara plagg till ordinarie pris, och man kan förlägga åtminstone en del av konsumtionen till second hand-butiker.
Och dessutom: hållbara plagg behöver inte kosta skjortan.
– Runt tio procent. Om fabriken får tio dollar för ett par jeans i dag, så innebär det en dollar mer, menar Abdul Catif.
Men modehusen är inte beredda att betala det priset, enligt Catif.
– Jag är väldigt orolig för framtiden. Om vi inte får betalt för vårt hållbarhetsarbete överlever vi inte. Och då blir det inga fler gröna fabriker, säger han till Aftonbladet.
Men i slutändan är det ju vi konsumenter som bestämmer. Och vad vill vi då?
En undersökning av Norstat visar, enligt Svenska Yle (25.11), glädjande nog att så många som 75 procent av finländarna är beredda att betala mer för hållbart producerade kläder; majoriteten av dem just tio procent mer. Majoriteten vill också få en större inblick i produktionsförhållandena och att det ska bli enklare att köpa ekologiskt hållbara kläder.
Hela 88 procent av finländarna anser också att ”hållbarhet är viktigare än trendighet då det kommer till klädinköp”, enligt Svenska Yle. Detta är något som butikskedjorna borde ta i beaktande.
Det är vi konsumenter som bestämmer. Vägrar vi köpa underprissatta, massproducerade och ohållbara klädesplagg, tvingar vi till slut klädbutikerna att anpassa sitt utbud.
Något att tänka på inför stundande (eller pågående) julhandel.
Köp mindre, köp bättre.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
