Åländsk idrott har goda förutsättningar, men anläggningarna kan inte tas för givna. När föreningar växer uppstår behov av mer träningstid, bättre lokaler och investeringar – kostnader som i dag till stor del faller på enskilda kommuner eller föreningar. Kanske är det dags att tänka större än kommungränserna när det gäller idrottens framtida infrastruktur.
Det senaste exemplet på idrottsanläggning som är i behov av en uppgradering är Islandia. IFK Mariehamns ishockeysektion, som bara växer och växer, har pekat ut flera behov i ishallen: fler omklädningsrum, skottramper och bättre möjligheter till träning utanför isen. Två alternativ har tagits fram. Den mindre tillbyggnaden beräknas kosta omkring 550 000 euro och den större omkring 800 000 euro.
Det är en betydande investering. Därför handlar frågan inte bara om vad Islandia behöver, utan också om vem som ska betala. Och samtidigt som Islandia behöver rustas upp finns det även behov av mer isyta då hockeyn fortsätter växa.
Islandia är inte det enda exemplet på att idrottens behov krockar med begränsad tillgång till anläggningar.
Innebandyföreningen Våsc har kritiserat Mariehamns stad för att deras bokade tider i Baltichallen ibland prioriteras bort till förmån för andra evenemang. Föreningen menar att det minskar möjligheten till både träningar och matcher.
Det är förstås en annan sorts fråga, men problemet är besläktat: när efterfrågan på idrottsanläggningar ökar räcker det inte alltid att tillgången finns på papperet. Det måste också finnas tillräckligt med kapacitet, tillgängliga tider och någon som kontinuerligt underhåller anläggningarna.
Åland har egentligen rätt bra idrottsinfrastruktur, men många idrotter kräver specialiserade anläggningar som inte kan finnas i varje kommun. Hockeybeovet visar precis på det. Det ska nämnas att en ishall inte ska tas för given, det är otroligt att det finns en sådan på Åland. Men något som är bra kan också bli bättre.
Mariehamns stad äger Islandia, men ishallen fyller en funktion för hockeyverksamheten på hela Åland.
Samma sak gäller också WHA som, om IFK håller sig kvar i ligan, behöver byggas ut för att hålla ligakraven. Att ha ett åländskt ligalag i fotboll gynnar hela den åländska fotbollen.
Då är det inte självklart att kommungränsen också ska vara gränsen för det ekonomiska ansvaret.
Som det ser ut just nu sker underhåll och administration av idrottsanläggningar på Åland till stor del av de enskilda kommunerna. Där Mariehamn står för det största lasset.
Kanske hade det varit en bra idé om landskapet tog över driften av alla kommunala anläggningar under ett paraply, likt fastighetsverket, för att sedan låta hemmaföreningen sköta administrationen? Men det finns också andra vägar att gå.
MLK har köpt Bollhalla och Gymnastics Åland har byggt en egen gymnastikhall. Föreningsägda anläggningar kan ge föreningarna större kontroll och kortare vägar från behov till beslut. Det är en modell som förtjänar att diskuteras också för andra idrotter. Men då blir det en kostnadsfråga. Hur ska föreningarna ha råd att rusta upp anläggningarna i takt med att fler vill utöva idrotten?
Ett annat sätt för att finansiera dessa satsningar är att kommunen, eller föreningen, säljer ut namnrättigheter till företag. Som Mariehamns stad gjorde när idrottsparken blev Wiklöf Holding Arena. Eller som Stockholms stad gjorde när de byggde Tele 2, numera 3, arena.
Det finns olika vägar att gå och det är värt att börja fundera om det är dags att strukturera om sättet Åland ser på idrottsanläggningar. Det finns alla möjligheter att fortsätta utveckla anläggningarna och göra Åland ännu mer attraktivt som idrottsort. Men frågan är om det är rimligt att Mariehamns stad ska finansiera en renovering av Islandia på 800 000 euro, samtidigt som skolorna och äldreomsorgen har stora ekonomiska behov?
Kanske går det att tänka om kring hur man finansierar drift och underhåll av idrottsanläggningar?
Det behöver inte betyda att alla idrottsanläggningar ska bli ”helåländska” projekt. Men när en anläggning är den enda i sitt slag på Åland är det rimligt att också fråga vem som ska ansvara för att det finns pengar att utveckla dem över tid.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
