Klimatet, demokratin och de smarta pengarna
I Frankrike hölls den första omgången i presidentvalet i söndags och det gick som förutspått: den sittande presidenten Emmanuel Macron ställs mot Marine Le Pen, från högernationalistiska Nationell Samling, i det avgörande valet om två veckor. Marine Le Pen är en känd Putinvän, och när Ryssland invaderade Ukraina föll hon djupt i opinionsmätningarna, ner till 15 procent. Så hur bar hon sig åt för att studsa tillbaka så snabbt?
Jag vet inte om Marine Le Pen känner till uttrycket ”It’s the economy, stupid” som myntades av Bill Clintons kampanjledare inför presidentvalet i USA 1992, och som slutade med att Clinton vann över Bush. I vilket fall så lyckades Le Pen hämta in tappet genom att rikta in sig på plånboksfrågor. I valet i söndags fick hon 23,4 procent av rösterna, inte långt efter Macrons 27,6 procent. Le Pen har under flera år försökt profilera sig som en politiker som månar om vanligt folks köpkraft, samtidigt som hon försökt få väljarna att glömma hennes partis nazistiska och rasistiska rötter. Helst också glömma att Marine Le Pen så sent som 2014 fick låna nio miljoner euro för kampanjfinansiering från en rysk bank. Men inte alla tror på att hennes värderingar har förändrats i grunden. ”Om Le Pen vinner makten i Frankrike är risken stor för att västs enade front mot Ryssland krackelerar”, skriver Erik de la Reguera i Dagens Nyheter.
Europeiska väljare som stöder nationalistiska och populistiska partier för att de utlovar mer pengar i folks plånböcker kan annars se hur det har gått i Storbritannien. Britterna tvingas som bäst rusta sig för skenande priser på energi och livsmedel, stigande skatter och en inflation på över åtta procent. 1,3 miljoner britter, varav 500 000 barn, väntas hamna under fattigdomsstrecket. Matbankerna klarar inte av anstormningen. En upprörd Martin Lewis, sparekonom som är känd från tv, säger i en intervju med Sunday Telegraph att han har fått publicera specifika tips på sin hemsida om hur man håller kroppen varm när man inte har råd att värma bostaden. ”Vi talar om varmvattenflaskor i sovsäckar. Där är vi nu, ett av världens rikaste länder”, säger han. Den nya parollen är ”heat the human, not the home”. Det konservativa partiet har i alla år profilerat sig som en garant för ekonomiskt välstånd, men efter tolv år vid makten börjar det bli svårt för dem att hålla skenet uppe.
Le Pens och Johnsons partier har inte bara främlingsfientligheten gemensam. De har också missat klimattåget. Det är deras svaga punkt, vilket deras politiska motståndare självklart borde utnyttja. IPCC skriver i sin senaste rapport att världen har verktygen för att klara klimatomställningen, och att kostnaden för klimatvänlig teknik har sjunkit med 85 procent sedan 2010. ”Den senaste månaden har vi sett hur friheten och klimatomställningen går hand i hand”, skrev Martin Liby Troein i Dagens Nyheter den 4 april, och fortsätter: ”Den som går först skaffar sig kanske till och med konkurrensfördelar. Och skakar, som en bonus, av sig beroendet av gas och olja från Putin och andra diktatorer”.
Kriget i Ukraina sätter oss på prov, så vad är det bästa vi kan göra för att kunna se de ukrainska flyktingarna i ögonen utan att skämmas? Knappast att låta oss duperas av Putinkramande populister som Le Pen och oligarkbeskyddare som Johnson. Det vi måste göra är frigöra oss från beroendet av fossila bränslen.
Den amerikanske författaren och miljöaktivisten Bill McKibben konstaterar för sin del att politiskt sett är läget i USA låst eftersom republikanska senatorer som får pengar från oljebolag sätter stopp för varje klimatsatsning. Men där den politiska vägen är stängd så ligger den finansiella vägen öppen. McKibben skriver: ”Pengarna finns koncentrerade i de blå delarna av landet. De counties som röstade på Biden står för 70 procent av landets ekonomi”.
Klimatet, demokratin och de smarta pengarna: de hänger ihop. För demokratiskt sinnade politiker gäller det att trumma ut det budskapet. Hoppas Emmanuel Macron är med på noterna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
