Karusellen med bostadslån är i gång igen
Låga räntor, förmånliga lån och höga bostadspriser. Låter det bekant? Karusellen på bostadsmarknaden är igång igen, men Finansinspektionen bekymrar sig över hur bankerna tar sitt ansvar.
Först värmer det skönt när man kissar i byxorna, men sedan blir det kallt. Så kan man säga om de rekordlåga räntorna på bostadslånen i dagens läge. I mars låg genomsnittsräntan på bostadslån på 1,9 procent i Finland. Då känns det bra att ta lån och betala av. Men Finansinspektionen, som övervakar bankverksamheten i Finland, är oroad över att bankerna lånar ut utan att ta ansvar för kundernas återbetalningsförmåga. Bostadspriserna går upp och om man hängt med vad som startade vår finanskris var det just höga bostadspriser, billiga lån och sedan en plötslig svängning på förhållandet mellan räntor och pris. Bubblan sprack, smällen hördes hela vägen runt jorden. Nu talar vi äntligen med försiktig optimism om bättre tider och då sätter karusellen igång igen.
Vi vanliga människor har redan en gång betalat för bankernas optimism, nu vill Finansinspektionen undvika att vi gör det igen.
Bankerna borde inte heller bevilja mer än 90 procent av bostadens pris i lån anser Finansinspektionen. Kunden borde ha minst 10 procent av pengarna själv. Vem har det i dagens läge? Att spara för något man vill ha, till exempel hus, är inte lika vanligt längre. Och bankerna ger gärna lån. Det är vad bankerna gör, de tjänar inte mycket på att vi har våra konton där.
Men för en lekman känns det oroande att höra att Finansinspektionen är oroad. Samtidigt får vi veta att om vi slutar konsumera förvärras krisen. Pengar ska rulla för att samhället ska hållas igång.
Vuokraturva, ett fastländskt företag som sysslar med hyresförmedling och köp av investeringsbostäder, säger också att de låga räntorna hettat upp marknaden och att priserna stiger. Men priserna kan inte stiga hela tiden och när de vänder blir det den situation som vi minns från den överhettade amerikanska marknaden när namn som Lehman Brothers blev bekanta för var och en.
Men vems är ansvaret? Det är upp till köparen själv att kunna avgöra om man verkligen har råd att köpa sig ett hus eller om man kan leva vidare i en hyresbostad. Vill man ha ett lån som tar 30 år att betala bort? Men det är också bankens ansvar, både moraliskt och ekonomiskt att se till att pengarna inte blir bortkastade. Där finns det en skillnad. Även om bankerna säger att de tar sitt ansvar så har de i slutändan huset om köparen inte klarar av att betala tillbaka lånet. Och i allra sista slutändan står staten och vi och betalar. Vi har gjort det förr och vi gör det som bäst för Grekland. Bankdirektören mister bonusen, låntagaren mister hus och hem.
Kontentan är att bankerna alltid får sina pengar. Det är kunden som förlorar på att överbelåna sig när räntan är låg. Det är vi skattebetalare som förlorar på det när staten går in och hjälper bankerna för att den finländska ekonomin inte ska rasa.
Det börjar kanske bli dags för skärpta regler för bankernas utlåning. Bankerna kan inte längre vara skyddade verkstäder utan måste ta ett större ansvar för sin verksamhet.
Nina Smeds
nina.smeds@nyan.ax
