Hur mycket får pengar styra?
Kan man köpa sig en plats vid makten – och vem betalar det egentliga priset? De amerikanska presidentvalskampanjerna blir bara dyrare och dyrare. I Finland är jakten på makt betydligt mindre pengastyrd.
Den amerikanska presidentvalskampanjen 2020 blev den dyraste i historien. Totalt landade summan för samtliga kandidater på hela 5,7 miljarder dollar – en mer än dubbel ökning jämfört med valet 2016.
President Joe Biden slog alla tidigare rekord då hans kampanj samlade in dryga en miljard dollar där 61,2 procent var större donationer och 38,4 procent mindre donationer.
Donald Trumps återvalskampanj 2020 samlade in 774 miljoner dollar varav hälften kom i form av mindre donationer – från bland annat privatpersoner.
Det republikanska primärvalet är i full rullning i USA. Donald Trump – som ställer upp för omval igen efter förlusten mot Biden 2020 – har redan tagit hem nomineringen i delstaterna Iowa och New Hampshire och är allmänt förväntad att bli republikanernas kandidat inför valet i höst.
Kampanjsummorna inför det stundande valet har redan nått höga höjder och donationerna samt mängden pengar spenderade förväntas bara gå upp desto närmare valet man kommer – vilket väcker frågan: Kan man köpa sig en plats vid makten? Och vem betalar priset i slutändan?
I Finland rör sig de totala kampanjkostnaderna inför presidentval runt fem miljoner euro, enligt Statens revisionsverk. Den största valbudgeten inför valet 2024 hade Alexander Stubb som enligt sin egen förhandsredovisning nådde närmare två miljoner euro i valfinansiering. Vad den slutliga summan landar på återstår ännu att se. Till skillnad från USA kom de allra flesta av donationerna, 45 procent i Stubbs fall, från privatpersoner. Knappa 22 procent kom från företag medan Samlingspartiet stöttade kampanjen med en halv miljon inför den första valomgången.
Väldigt få människor ger pengar villkorslöst. Valet att donera pengar till något ackompanjeras allt som oftast av en förväntan att pengarna kommer gå till ett arbete man själv stöder.
Ponera att en kandidat lojalitet per automatik ligger hos de som valt att donera mest pengar. Tittar man på donationerna till de finska presidentkandidaterna landar lojaliteten i så fall hos privatpersonerna – alltså väljarna. I USA är de största bidragsgivarna allt som oftast företag och organisationer. Företag och organisationer med tydliga agendor för sin egen verksamhet och vad som krävs av den styrande makten för att nå högsta möjliga vinning.
Amerikanska politiker har under många år kritiserats av väljare för att bortse från den folkliga opinionen till förmån för de kapitalstarka grupper som primärt finansierar dem.
Ett exempel är vapenlagsfrågan. Enligt en gemensam gallup från CNN och SSRS-institutet är 64 procent av amerikanerna för strängare vapenlagar – jämfört med 36 procent som är emot.
Trots den väldigt tydliga folkliga opinionen i frågan har nya strängare vapenlagar lyst med sin frånvaro. Varför? Det korta svaret är pengar.
Utah-senatorn Mitt Romney har under sin karriär mottagit hela 13,6 miljoner dollar från lobbygruppen National Rifle Association of America, NRA. Gruppen arbetar för rätten att bära vapen i USA och är beredda att betala mycket pengar för det. Romney är långt i från den enda politikern som mottagit stora summor från NRA. Den blivande republikanska presidentkandidaten Donald Trump är en öppen supporter av organisationen och har mottagit miljoner i bidrag.
Att driva en valkampanj på nationell nivå utan finansiering är i princip omöjligt. Men en valkampanj som är mindre pengastyrd känns också mer ärlig.
Det finländska presidentvalet är en måttfull rörelse. Fem miljoner euro kan kännas som en stor summa men i jämförelsen landar den på ett betydligt rimligare plan.
De stora donationerna är färre och därmed även de besvärliga intressekonflikterna.
Det sägs att man inte ska bita den hand som föder en, men det tåls också att vara vaksam på vem man tar emot födan från. Det gäller både politiker i USA och Finland.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
