Har Åland ett klimatmål?
För drygt ett år sedan uppdaterades Ålands klimatmål då utvecklings- och hållbarhetsrådet – där talmannen, lantrådet och förvaltningschefen är permanenta medlemmar – beslutade att Åland senast 2035 ska vara klimatneutralt.Förresten, glöm det. Det var visst bara signalpolitik.
Det råder förvirring vad gäller den åländska klimatstrategin. Och den senaste tiden har det inte blivit lättare att hänga med. För ungefär två veckor sedan höll landskapet en presentation av 2019 års utsläppssiffror och en plan för att nå utsläppsmålen. Det var inte någon munter läsning. Att Åland ska nå målet klimatneutralitet 2035 är bara att glömma. Under presentationen framkom att om alla rekommenderade investeringar görs så kanske, kanske vi kan nå målet 2050. Åland är alltså på väg att missa klimatmålet. Ändå är det lite otydligt vad som menas. Det finns nämligen olika mål:
– Landskapsregeringens energi- och klimatstrategi som bland annat slår fast målet att sänka koldioxidutsläppen med 60 procent jämfört med 2005 års siffror, minska utsläppen från vägtrafiken med 50 procent och se till att den lokala elproduktionen utgör 60 procent av behovet fram till 2030.
– Ålands utvecklings- och hållbarhetsråds beslut att Åland ska vara klimatneutralt 2035.
– Finans- och näringsutskottets betänkande som menar att Åland ska följa EU:s mål och tidsram (år 2050) vilket är ett lägre mål än övriga Finland.
Den som vill fördjupa sig mer exakt i de olika målen kan läsa Nya Åland den 16 februari.
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) kan inte svara på vilket mål som gäller. För det behövs överläggningar i regeringen. Med andra ord: vi är tre och ett halvt år in i mandatperioden och ännu har regeringen alltså inte bestämt vilka klimatmål som gäller.
De flesta har nog ändå fått uppfattningen att 2035 och hållbarhetsrådets riktlinjer är målet. Flera från både regeringen och lagtinget var nämligen på plats när målet antogs. Rådets sekreterare Micke Larsson beskrev efteråt hur det gick till: ”Det var en ganska ödesmättad stämning i rummet när verkligheten sjönk in och rådet valde att ta det här beslutet”.
Också på regeringens hemsida kommunicerades nyheten under rubriken ”Nytt klimatmål: Åland ska vara klimatneutralt senast år 2035 – växthusgasutsläppen ska minska med 80 procent till år 2030”. Så här sade lantrådet då:
”Utvecklings- och hållbarhetsrådets beslut om nytt klimatmål för Åland innebär att riktningen och takten för Ålands bidrag till att klimatets uppvärmning kan begränsas till 1,5 grader är klargjord. Klimatmålet är nyanserat och jag uppfattar att det finns en väldigt stark beslutsamhet bland rådets medlemmar när det kommer till klimatmålets förverkligande”.
Detta är alltså ett citat av hållbarhetsrådets ordförande, lantrådet Veronica Thörnroos, på regeringens hemsida. För ett år sedan.
Men tji fick alla som trodde på det. För när Hållbart initiativ ville att lagtinget skulle besluta om att göra det nya målet bindande så röstade Centern nej. Nu kallar lantrådet de storslagna och tydliga formuleringarna (hennes egna) om att riktningen och planen är klargjord för ”signalpolitik”.
En fråga som bör ställas är hur det är tänkt att människor ska kunna skilja på signalpolitik och faktisk politik när kommunikationen ser exakt likadan ut?
En fråga till är om alla andra också har uppfattat det som signalpolitik? När talmannen höll nyårstal sade han följande: ”Samtidigt bidrar vi till fossilfri energi som gör att Åland mer än väl kan uppnå de klimatmål som uppställts”.
I regeringsprogrammet går att läsa följande: ”Åland ska bli fossilfritt vilket är bra både för klimatet och för den åländska ekonomin”. I och för sig säger regeringsprogrammet inget om tidpunkten, vilket kanske är tur.
Oklarheterna kring vad som nu gäller har skapat debatt. Hållbart initiativ har kritiserat regeringens rådvillhet och fick svar av vice lantrådet och numera klimatminister Harry Jansson (C). I en insändare kritiserar vice lantrådet förslaget till klimatlag som han nu är ansvarig för: ”Det knappa underlaget för förverkligande av en klimatlag (saknar) tyvärr varje form av konsekvensanalys. Sistnämnda analyser måste ingå i varje form av seriös lagstiftning och särskilt i detta fall där målsättningarna för att minska utsläppen fram till år 2030 är ytterst ambitiösa”.
Harry Janssons mål är att kritisera Hållbart initiativ. Men i förlängningen sågar han ju också sin egen regerings klimatarbete. För nog sitter väl också vice lantrådet i den regering som har förberett en lag som saknar ”varje form av nödvändig konsekvensanalys”?
Bara nyheten om hur Ålands utsläppsminskning går förtjänar stort utrymme och en rejäl debatt. Hur ska vi uppnå ens EU:s mål? Vad händer om vi inte gör det? Vice lantrådet skriver på insändarplats om investeringar på hundratals miljoner euro enbart för elnätet och skärgårdstrafiken. Bara det uttalandet borde bli ett startskott för Den stora omställningsdiskussionen. Det är bra att landskapet har beställt en utredning som visar utvecklingen. Utan att veta hur vi ligger till är det omöjligt att veta vad som krävs för att nå målen.
Men, och här kommer ett stort men, nog måste man väl kunna kräva att våra beslutsfattare har klart för sig vad målet är? För utan att veta vart vi ska är det omöjligt att veta hur långt vi har kommit. Eller räcker det med signalpolitik?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
