DELA
Foto: Hanne Salonen / Riksdagen
Fem sjättedelar av ledamöterna: så många behöver rösta för regeringens förslag till ny gränslag om det ska gå igenom.

Gränslagförslaget, och att vara rädd för rätt saker

Regeringens förslag till ny gränslag är ett steg i riktning mot att få fler av oss att uppfatta flyktingar som per definition farliga, i stället för människor som behöver skydd från förföljelse. Svenska folkpartiet mumlar i frågan.

Med lagförslaget vill regeringen bekämpa så kallad instrumentaliserad migration, eller hybridhot. I praktiken handlar det om att ge gränsmyndigheterna ökade befogenheter om antalet asylsökande vid gränsen mellan Finland och Ryssland ökar markant. Det bäddar också för att Finland kan börja sända åtminstone en del av de asylsökande tillbaka till Ryssland.

”Det här är en svår lag för alla regeringspartier, men den nationella säkerheten går först i de här frågorna”, sa statsminister Petteri Orpo (Saml) till Yle förra veckan.

Det var inrikesministeriet – med sannfinländska inrikesministern Mari Rantanen i spetsen – som lade sista handen vid förslaget, som nu är ute på remiss. Remisstiden är mycket kort: tio dagar.

Motståndarna påpekar att Finland är bundet av internationella överenskommelser som stipulerar att alla ska ha rätt att söka asyl vid en landgräns. Hittills är Vänsterförbundet dock det enda partiet som tydligt förkastar förslaget.

”Regeringen har inte lyckats förklara om det är de enskilda individerna som är ett säkerhetshot, om det är antalet asylsökande, eller om det enbart handlar om hur involverade de ryska myndigheterna har varit,” säger Li Andersson, partiordförande.

Det är knäckfrågan: hur rädda ska vi vara för flyktingarna? Väldigt rädda, enligt vissa partier och opinionsbildare som tycker om att peka ut utlänningar som farliga, men som förhåller sig avspänt till exempelvis klimathot och desinformation.

Lagförslaget är sådant att det rör grundrättigheter och måste behandlas i brådskande ordning. Det räcker därför inte med att regeringspartierna röstar ja, utan det krävs en kvalificerad majoritet: fem sjättedelar. Mycket hänger därför på om Orpo och Rantanen lyckas övertyga oppositionen. I skrivande stund har regeringspartiet SFP ännu inte tagit ställning. Partiets ordförande Anna-Maja Henriksson garderade sig maximalt i en intervju i Hufvudstadsbladet i torsdags.

”SFP är ett parti som alltid har värnat om internationell rätt och om att Finland håller sig till de internationella avtal som man har kommit överens om, också till Europarätten och grundlagen naturligtvis”, sa hon.

Men å andra sidan:

”Nu har vi en situation där vi behöver se väldigt noga och kritiskt också på det som expertisen inom grundlag, statsförfattning och grundrättigheterna säger. Vi tar en dag i taget och ser hur det slutliga förslaget ser ut som kommer från Inrikesministeriet. Så får vi se vartefter.”

I hopp om att göra förslaget lättare att svälja för oppositionen har regeringen utformat det som en undantagslag som skulle kunna tas i bruk för högst en månad åt gången, och temporärt för ett år. Barn, personer med en funktionsnedsättning och andra särskilt utsatta ska slippa riskera att skickas tillbaka. Lagen ska kunna tillämpas endast i allvarliga situationer av instrumentaliserad inresa, och ska inte påverka möjligheterna att ansöka om internationellt skydd någon annanstans i Finland.

Enligt Yle har omkring 1 300 tredje länders medborgare kommit till Finland från Ryssland sedan augusti i fjol. Centralkriminalpolisen varnar för att bedömningar måste göras med bristfällig information. Helt klart finns det risk för att människor med verkliga skyddsbehov skickas tillbaka till Ryssland.

Innan trollen börjar yla: bland 1 300 personer finns det säkert enstaka med ont uppsåt. Men riktiga terrorister hittar säkert mer behändiga sätt att ta sig in i landet än via Ryssland vid vår nordligaste gräns. Samma personer som ropar ”inte alla män” när kvinnomisshandel kommer på tal brukar sällan ropa ”inte alla flyktingar” när det kommer på tal att behandla asylsökande som ett kollektiv med onda avsikter, i stället för individer som var och en har rätt att få sitt asylbehov prövat på ett korrekt sätt.

Röda Korsets kampanj Veckan mot rasism pågår just denna vecka, på temat att ingripa mot rasism. Når budskapet fram till riksdagsledamöterna?

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp