Gör din del – rösta på söndag
Färre ålänningar röstar i presidentvalet i jämförelse med övriga finländare – trots att ålänningarna har betydligt flera orsaker att rösta än övriga medborgare. Makten må ha minskats generellt, men presidenten har behållit sina särskilda uppgifter gentemot Åland.
Valdeltagandet i den första omgången i presidentvalet i hela landet blev 71,5 procent av alla röstberättigade. Justitieministeriets statistik över valdeltagande särskiljer mellan finländska medborgare som är bosatta i Finland och finländska medborgare som är bosatta utomlands. För finländare i Finland röstade 75 procent. Men bland finländare som bor utomlands är intresset för att delta i presidentvalet väldigt lågt, bara 16,1 procent röstade, vilket alltså drar ner den totala procentsatsen.
Det kan finnas många orsaker bakom bottennoteringen. Även om det finns många beskickningar man kan rösta på – och man kan välja att brevrösta – så kan det geografiska avståndet bli stort om man bor i en avlägsen krok i världen. Men framför allt kan det mentala avståndet till hemlandet bli stort. Det är förståeligt.
Hur ser då valdeltagandet ut på Åland? Av alla ålänningar som har rösträtt så använde bara 52,4 procent sin möjlighet. Bara drygt hälften!
Orsaken är att Åland har förhållandevis många medborgare som bor utomlands i jämförelse med vad övriga Finland har.
Men om man bara tittar på de ålänningar som är bosatta på Åland så röstade 64,7 procent. Det är lite bättre, men när man jämför med motsvarande siffra för hela landet – 75 procent – så är det skamligt dåligt. Det är över 10 procentenheter som skiljer!
Faktum är att Åland är sämst i hela landet. I inget annat landskap i Finland var valdeltagandet under 70 procent, förutom på Åland.
Inte ens i Lapplands valkrets, där befolkningen kanske har de bästa ursäkterna att stanna hemma – långa avstånd och sträng vinter – är man ens i närheten av det låga åländska valdeltagandet. I Lappland röstade över 72 procent.
Vad kan ligga bakom det låga åländska intresset för att delta i presidentvalet?
Det kan knappast handla om geografiskt avstånd till vallokalen. Med 16 kommuner som alla ordnar med röstning i sin kommun ligger Åland sannolikt väl till när det gäller hur många kilometer som medborgarna har till sin vallokal.
Däremot kan det mentala avståndet till presidenten spela roll. Åland har sin självstyrelse och det politiker i Finland gör känns avlägset. Det kan kanske användas som argument i den nationella dagspolitiken. Men faktum är att landets president framför allt bestämmer i de frågor där Åland inte har någon självstyrelse: utrikes- och säkerhetspolitiken. Presidentens främsta uppgift är att leda utrikes- och säkerhetspolitiken tillsammans med landets regering.
I dagens värld där säkerhetspolitiken seglat upp som något riktigt viktigt borde presidentvalet spela roll. Framför allt på Åland som säkerhetspolitiskt ligger centralt till och vars alldeles speciella status – läs demilitariseringen och neutraliseringen, där det ryska konsulatet är en del – varit under hårdare press än på länge.
Faktum är att ålänningarna har ytterligare en alldeles unik orsak att tänka efter när de väljer president, som resten av landets befolkning saknar.
Om vi blickar tillbaka till 2000-talets början och det enormt infekterade bråket om lotterilagen så tog dåvarande president Tarja Halonen en unik chans att stå upp för Åland (det här är en dramatisk historia som borde få betydligt mer utrymme än några rader, men tyvärr får den historielektionen vänta till en annan gång). Tarja Halonen gick emot en nästan enhällig riksdag och vägrade stadsfästa den finländska lotterilagen. Dessutom gav hon den åländska landshövdingen i uppdrag att medla i konflikten. Det slutade med att regeringen tog fram en ny rikslag.
Förutom sådana – tack och lov sällsynta – uppdrag så hör det till presidentens uppgifter att granska de av lagtinget antagna lagarna som en del av laggranskningen. Presidenten ska också utse Ålands landshövding. Det här ska ses i perspektivet att den finländska presidentens makt i övrigt har inskränkts.
Tillbaka till valdeltagandet. Om man jämför ålänningarnas valdeltagande i lagtingsvalet (för de som är bosatta på Åland) med finländarnas valdeltagande i riksdagsvalet så röstar ålänningarna lika flitigt, omkring 72 procent i de senaste valen.
Ålänningarna kan alltså om de tycker det är viktigt.
Finländare generellt röstade mer flitigt i presidentvalets första omgång än i riksdagsvalet i våras (och ålänningar i lagtingsvalet i höstas). Presidentvalet borde vara viktigare för ålänningarna än för finländare generellt. Så, se nu till att ta den rösträtt du är dig given och rösta!
Kvinnor är generellt bättre än män på att rösta. I hela landet fördelar sig valdeltagandet mellan könen 77,3 för kvinnor och 72,5 för män. Så om en liten spydighet tillåts i det här forumet: Är du man får du här en särskild uppmaning att ta din chans och göra din del, om inte annat så för att minska risken att männens inflytande i samhället sjunker ytterligare.
Så vad är det som gäller?
Förhandsröstningen i Finland pågår fram till i morgon tisdag den 6 februari. Öppettiderna varierar mellan olika röstningsställen, till exempel på postkontoret i Mariehamn kan man rösta fram till 17.00 i morgon. I Godby på Finströms bibliotek kan man rösta fram till klockan 20 i morgon. När man förhandsröstar får man fritt välja vallokal.
Vallokalerna på söndag är öppen från klockan 9 på morgon fram till 20 på kvällen.
Ta din chans att göra din del av det demokratiska arbetet som allmän rösträtt ger dig – rösta i presidentvalet.
