Det blir allt svårare för unga att samla ihop en förmögenhet, samtidigt som den lär behövas mer i framtiden än för tidigare generationer. Sett i ett europeiskt perspektiv ekar den unge finländarens spargris bekymmersamt tom.
Tillgångar minus skulder. Det är måttet på förmögenhet. Hur mycket har du?
Om du är ung (här räknat mellan 16 och 34) – antagligen inte så stora summor. Förståeligt då man kanske ännu dras med studielån och karriären inte riktigt tagit fart.
En ung finländares nettoförmögenhet ligger på cirka 5 700 euro. Det är långt under medianen för euroområdet som är 24 600 euro. För en riktig tappa-hakan-jämförelse kan vi titta på unga i Malta som har en nettoförmögenhet på 257 500 euro.
I de flesta ålderskategorier ligger finländarna efter Europas Svenssons när det kommer till förmögenhet. Vad beror det månne på? Vilar vi mer trygga i vårt välfärdsnät? Har vi inte ambitionerna att bygga kapital? Är det för dyrt att bo och leva?
Enligt kunnigt folk på området måste man beakta länders strukturella skillnader när man gör såna här jämförelser.
”Till exempel kan ett pensionärspar som köpt en bostad i centrala Helsingfors på 1980-talet ha en förmögenhet på miljoner euro, medan deras inkomster är på en helt vanligt nivå. Också prisnivåerna spelar roll – Stockholms bostadsbubbla gör till exempel att svenska hushåll ser rikare ut än de kanske är”, säger Ilja Kavonius, forskare vid Helsingfors universitet till Svenska Yle.
Han pekar också på aspekter som hemmaboende. Finländare tenderar att flytta hemifrån tidigare än sina Europakamrater – så mycket som fem år tidigare. Det innebär för många andra européer fem extra år av insparade pengar.
Det finns alltså mycket som talar för att de unga finländarnas ekonomiska situation inte är fullt så prekär som det kanske ser ut vid första anblicken. Men samtidigt är framtidsutsikterna ganska oroande.
Finland har under året toppat EU:s arbetslöshetsstatistik och speciellt är jobbchanserna små för ungdomar. I slutet av mars 2026 fanns det sammanlagt cirka 42 200 unga under 25 år och cirka 78 200 personer under 30 år som var arbetslösa arbetssökande. Också långtidsarbetslösheten bland unga ökar. Enligt en ungdomsbarometer som publicerades förra året så har ungas ekonomiska oro ökat och framtidstron är svag.
För Ålands del ser det inte så mycket bättre ut. I juni var det relativa arbetslöshetstalet 5,3 procent på Åland. Sett till ålder var arbetslöshetstalet högst bland unga arbetssökande, så mycket som 7 procent för ungdomar under 25 år. I slutet av juni var antalet lediga platser 86 stycken, en minskning med fem platser jämfört med juni i fjol.
Samtidigt som möjligheterna till arbete och inkomst försämras så ökar ändå ungas investerings- och sparvilja. Enligt en undersökning av Pensionsskyddscentralen från i år uppgav nästan hälften av 25–34-åringarna att de sparar för ålderdomen. Det är dock inte av optimistiska skäl – unga vågar inte förlita sig på att pensioner ska kunna betalas ut i framtiden. Om man vill ha en buffert för ålderdomen måste man spara ihop den själv.
Det tåls att påminna alla unga om att även en liten buffert kan vara en livlina. Att ha pengar undanstoppade för kriser och oförväntade utgifter kan vara avgörande för en hållbar ekonomisk framtid. Att börja på minus och att ta sig mot plus är mycket svårare än om man får en balanserad pengastart i vuxenlivet.
Så, unga människa, om du har slantar kvar från sommarjobb, pengabrev från examenskalas eller en nätt summa från början av yrkeslivet – lägg undan och spara. Du behöver inte vara lika kontantrik som din jämnårige Maltabo – men ett par tusen kan göra stor skillnad.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
