SÖK
MENY
Vad skulle hända med folkhälsan och miljön om kött och läsk blev dyrare samtidigt som frukt och grönt blev billigare? Envar kan säkert gissa, men några forskare från tre ansedda institutioner i Sverige har räknat på vad en ”matskatteväxling” skulle kunna leda till.
Forskarna kom från både Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, och de kom fram till att matskatteväxlingen skulle både förbättra miljön och rädda 700 svenskars liv per år.
Enligt Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers, räcker myndigheternas kostråd inte till för att åstadkomma en tydlig förändring. Det behövs andra, mer kraftfulla verktyg. Förslagsvis att ta bort momsen på hälsosam mat och införa punktskatt på livsmedel som skadar klimatet och människors hälsa.
”Dagens matvanor gör oss sjuka och belastar klimatet. Om vi gemensamt vill göra något åt detta, är skatter och subventioner en bra väg”, skriver han i ett pressmeddelande, och fortsätter:
”Vår forskning visar dessutom att det kan göras utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare när punktskatterna på vissa livsmedel kompenseras av borttagen moms på andra livsmedel.”
Jag tänker mig att samma gäller här som i Sverige: ålänningar och finländare är knappast mer lyhörda för förståndiga uppmaningar ovanifrån om att äta mer bönor och mindre korv. Oftare tvärtom: ingen ska komma och tala om för mig vad jag ska äta och inte äta. Matvanor definierar oss: hälsomedvetna (kvinnor) ratar revbensspjäll och riktiga män äter inte sallad. Plus att matvanor har politiserats: en sverigedemokratisk politiker gick nyligen ut och påstod att grönsaker gör män till feminiserade vänstersympatisörer. Hemska saker. Och stackars riktiga män som måste ducka igenom kryptonitavdelningen direkt innanför entrén till mataffären, för att komma fram till de hägrande hyllorna med bacon och chips.
Men forskare som studerar världens så kallade blåa zoner, där befolkningen lever längre än i andra delar av världen, har konstaterat att ingen av de blåa zonerna utmärker sig för en hög konsumtion av kött. Och också bekämpare av förmyndarsamhället behöver ren luft att andas och fritt flöde i sina blodkärl. Dessutom skulle en matskatteväxling av det slag som forskargruppen räknar på inte innebära några egentliga försakelser. Folk i vår del av världen levde gott också på 1990-talet fast de bara åt hälften så mycket kött.
”Att priset på maten påverkar konsumtionsnivån är väl känt. Ett historiskt exempel är konsumtionen av nötkött som ökade med 50 procent under 1990-talet, något som till stor del kan förklaras med att priset på nötkött nästan halverades i samband med Sveriges EU-inträde,” säger Jörgen Larsson till forskning.se.
Den matskatteväxling som han och hans forskarkollegor räknade på i sin rapport (”Cost-Neutral Food Tax Reforms for Healthier and More Sustainable Diets”, publicerad i Ecological Economics) skulle förebygga omkring 700 dödsfall per år bland svenskar under 70. Till detta kommer, som Jörgen Larsson påpekar, att färre skulle drabbas av obesitas och typ 2-diabetes. Plus att klimatavtrycket från svenskarnas matkonsumtion skulle minska med cirka 700 000 ton koldioxid per år. Effekten vore jämförbar med om var tionde bil försvann från gatorna.
Sist men inte minst: en matskatteväxling av det här slaget skulle inte slå oproportionerligt hårt mot låginkomsttagare. Eftersom de lägger en relativt sett högre andel av sina inkomster på mat så drabbas de hårdare av generella pris- och skattehöjningar. Men vid en matskatteväxling skulle bara vissa varor bli dyrare, medan andra blir billigare.
Här i Finland höjs skatten på sötade drycker från och med nästa år. Ju högre sockerhalt, desto högre skatt. Som exempel har svenska Yle räknat ut att priset på en 0,33-liters burk Coca-Cola stiger med 6,7 procent, från 1,04 till 1,11 euro. Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet sågar reformen, men Institutet för hälsa och välfärd välkomnar den, för folkhälsans skull.
Vad gäller köttet räcker det långt med att vara lite selektiv: ät kött från betesdjur nära dig, för din hälsa och för miljön. Jörgen Larsson igen:
”Alla behöver inte bli vegetarianer för klimatets skull, men med en måttligare konsumtion är väldigt mycket vunnet.”
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
