SÖK
MENY
En bra start i livet
300 euro på ett aktiesparkonto i gåva från staten vid födseln. Sedan är det upp till barnets nära och kära att fylla på eller bara låta räntan göra sitt. Det är en bra idé och en billig investering i finländarnas ekonomiska resiliens.
Förslaget från intresseorganisationen Finans Finland är utformat så här: varje barn som föds får ett aktiesparkonto med 300 euro. Om barnets vårdnadshavare fyller på kontot med 30 euro per månad så skulle varje finländskt barn bli vuxet med cirka 15 000 euro på fickan. Det skulle kosta staten ungefär 12 miljoner per år.
Liknande tankar har varit på förslag förr, dessutom har regeringen Orpo något liknande i gällande regeringsprogram. Som bäst utreds frågan av Finansministeriet.
Intresseorganisationens syfte är att locka finländarna att bli bättre på placeringar, att göra dem till ”en naturlig del av vardagen” enligt vd Arno Ahosniemi som intervjuas av Hufvudstadsbladet. Visst är det bra med kunskap om sparande och placeringar, även om det kanske är lite överdrivet att göra det till en del av vardagen.
Däremot finns en poäng i att alla unga vuxna har en viss ekonomisk grundtrygghet. Oavsett om pengarna används som en buffert under studieåren, en start på det framtida pensionssparandet eller som insats till bostadsköpet så kan 15 000 euro göra stor skillnad i en ung människas liv.
Så hur ligger det då till med de unga finländarnas ekonomiska kunskaper? Ganska bra, enligt en undersökning som Andelsbanken gjorde tillsammans med universiteten i Jyväskylä och Helsingfors 2024. Den visar att den generella kunskapsnivån än ganska hög, även om det finns skillnader.
Unga får i dag merparten av sin ekonomiska information hemifrån, medan skolan också bidrar. Lite oroande är att en ökande andel unga får ekonomiska kunskaper från sociala medier. Knappast får man de mest balanserade och långsiktiga spartipsen från TikTok.
Undersökningen visar också att betyg i skolan och ekonomiska kunskaper hänger samman. Gymnasieelever har bättre koll på ekonomi än yrkesskoleelever. Det visar sig också att pojkar har mer kunskap om ekonomi än flickor, och att pojkar generellt får mer information om sparande och företagande via hemmet än vad flickor får. Det finns dock anledning att tro att skillnaderna jämnar ut sig i vuxen ålder, enligt författarna.
Även om den generella kunskapsnivån är god enligt studien så finns anledning att fundera på vad som kan göras bättre. Kunskap om vardagsekonomi är delvis en klassfråga, något som många ärver. Ju mer kunskap, desto mer sannolikt är det att man också lyckas sköta sin egen ekonomi i vuxen ålder. Och eftersom kunskap hemifrån visar sig vara viktig finns alltså en risk att många unga inte kan tillgodogöra sig ekonomikunskaperna.
Kan 300 euro och ett aktiesparkonto förändra det?
Knappast helt och hållet, men säkerligen kan det hjälpa många. Och vinsten blir oavsett en summa pengar som, även om inga ytterligare insättningar görs, kommer att växa med åren.
Något av det svåraste med sparande är att komma igång. Men man behöver inte bli expert och följa marknadens upp- och nergångar varje dag bara för att man har placeringar. Gör man ett hyfsat val tillsammans med banken så växer pengarna oftast över tid utan någon större handpåläggning. Vill man däremot påverka med sina placeringar, till exempel i en miljö- och klimatvänlig riktning så finns givetvis sådana möjligheter också.
12 miljoner euro per år är en oerhört liten peng i den finländska statsbudgeten. Kan den användas för att jämna ut klyftor och ge alla finländare lite bättre förutsättningar i vuxenlivet så är det en investering väl värd att göra.
