Det handlar inte om svenskhat
I går öppnade Finland inklusive Åland sina gränser för besökare från Norge, Danmark, Island och Baltikum. Resebegränsningar från Sverige kvarstår dock, vilket har skapat hätsk stämning
i sociala medier.
Men även i etablerade medier har stämningarna piskats upp på sistone. Det talas om ett ökande ”svenskhat” – något som knappast existerar.
”På den finska sidan växer hatet: ’Slå larm om ni ser svenskar’”. Så dramatiskt rubriceras en under den senaste veckan på sociala medier flitigt delad artikel av Aftonbladets Oisín Cantwell, publicerad den 7 juni.
Cantwell inleder sitt reportage så här: ”Hatet, eller om det är rädslan, växer.” Vidare redogör han hur tidningar, radio och tv i Finland i hans tycke tydligen ”fångat upp stämningarna och piskar upp dem ytterligare”. Han exemplifierar bland annat med att Svenska Yle skrivit att den senaste tidens nya konstaterade coronafall i Österbotten kommer från Sverige, och att en infektionsläkare påpekar att de ”som varit utomlands ska hålla sig i karantän”.
Hat, verkligen?
”På Åland”, vet Cantwell vidare med sig, ”är det ännu värre.” Efter att nya fall konstaterats här ”bubblade ett agg mot svenskar upp i sociala medier. […] Förläget mummel bröt dock ut […] då det visade sig att det var två hemvändande lokala förmågor som tagit med sig smittan och en företrädare för den åländska landskapsregeringen tvingades gå ut och säga att ålänningar alltid är välkomna hem.”
Vid sidan av den onödigt raljanta tonen och det nedsättande epitetet, har Cantwell faktiskt en poäng här. Tonen i sociala medier har emellanåt varit hård, och vissa kommentatorer har helt riktigt gått till osakliga och osmakliga angrepp mot svenskar. Att bedriva häxjakt på människor utgående från deras nationalitet är aldrig rätt, och framför allt är det inte rätt väg att gå just nu då världen fortsättningsvis befinner sig i en katastrof-situation vars motsvarighet inte har skådats i modern tid. En situation som vi måste möta tillsammans.
Men vi måste komma ihåg att det, som vanligt, är en liten minoritet som på nätet spyr nationalistisk galla. Bland majoriteten av befolkningen existerar inget svenskhat. Däremot existerar en reell oro över att öppnade gränser och ökat inresande innebär en risk för att spridningen av coronaviruset ökar, något som också redan visats i ökningen av konstaterade smittofall.
Och den här oron måste respekteras. Men det handlar alltså om oro för ett virus, inte om hat mot en nationalitet, och det är naturligtvis en extremt stor skillnad. Att gränserna i skrivande stund fortsättningsvis inte är helt öppna för svenska turister, och att svenska stugägare och hemvändande ålänningar från Sverige enligt rekommendationerna ska sitta i två veckors karantän, är alltså beslut som riksregeringen tagit på grundval av den allmänna smittospridningen i landet. Reda siffror, med andra ord. Hade smittspridningen i låt säga Danmark varit mycket större än i de övriga nordiska länderna, hade gränsen naturligtvis varit öppen för svenskar men inte för danskar.
I sitt reportage svingar Oisín Cantwell även mot politiker: ”I en bättre värld hade politiker tagit ansvar och försökt lugna ner situationen. Men nu lever vi i en värld som inte sällan framstår som sämsta tänkbara och det finns således ingen anledning att förvånas över att folkvalda snarare tycks göra sitt yttersta för att ytterligare stöka till det.”
Men vem är det egentligen som piskar upp stämningarna och eldar på det påstådda hatet?
– Verkligheten ser ju ut som den gör just nu och när det gäller covid-19 så befinner sig Finland och Sverige i lite olika faser. Sverigeålänningar är naturligtvis välkomna hit men det bygger på ett förtroende. Vi ger dem förtroendet att komma hit och förväntar oss att de följer de regler som finns”, sade lantrådet Veronica Thörnroos i en intervju i gårdagens Nya Åland.
Detta medan Cantwell för sin del förfaller till raljerande och nedsättande kallar hemvändande ålänningar ”lokala förmågor”. Personer som alltså för första gången på länge får återvända hem och träffa sina nära och kära, och som dessutom suttit i karantän och betett sig exemplariskt både före och efter att de testats positivt för corona.
Vi måste alla ta vårt ansvar och försöka lugna ner situationen. Att tillsammans ta oss igenom den pågående tragedin underlättas inte genom att vi piskar upp nationalistiska stämningar och misstänksamhet grannländer emellan, något som i förlängningen kan leda till att hat verkligen uppstår.
Som Ålands riksdagsledamot Mats Löfström skrev i en kolumn i Hufvudstadsbladet häromdagen:
”Coronaviruset är ingen landskamp, utan enbart sorgligt. Människor dör på riktigt.”
