Den bultande faran
Den enskilt största dödsorsaken i Finland är kopplat till hjärtat.
Men den bultande folksjukdomen pekar också på ojämlikheter i samhället.
Under 1800- och 1900-talet dog de flesta i infektioner såsom tuberkulos. Idag är våra vanligaste folksjukdomar av en mindre smittsam karaktär. Till dessa hör cancer, psykiska sjukdomar och så förstås hjärt- och kärlsjukdomar. Det som förenar dem alla är att de i viss mån kan förebyggas.
Före bakteriologins tid var kunskapen om hur sjukdomar sprids relativt dålig och de industrialiserade städerna var länge smitthärder där invånarna kunde stryka med även i unga år. Inte heller var landsbygden förskonad från allt för tidiga dödsfall. I sekeltidsskiftet 1900 i Finland var medellivslängden inte särskilt hög, småbarnsdödligheten utbredd och många kvinnor dog i barnsäng.
Men så gradvis förbättrades hygienen och sjukvården, livsstandarden höjdes och det skedde medicinska genombrott i form av antibiotika och vacciner. Då började människor leva tillräckligt länge för att kunna drabbas av de mer kroniska sjukdomar vi ser idag.
Även om dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat betydligt sedan 1970-talet, orsakar de fortfarande knappt hälften av dödsfallen bland människor i arbetsför ålder i Finland, enligt Institutet för hälsa och välfärd. Tillsammans utgör de den största enskilda gruppen av dödsorsaker.
De vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna är koronarsjukdom, hjärtsvikt och cirkulationsstörningar i hjärnan. De drabbar i störst utsträckning män och påverkas av bland annat genetiska faktorer, diet och rökning. Risken att drabbas ökar ju äldre man blir.
Forskning visar också att sociala faktorer som inkomst och utbildning indikerar huruvida man riskerar att drabbas. Högutbildade insjuknar mer sällan än andra i samma ålder i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och löper även mindre risk för diabetes. Forskning visar också på högre sjukdomsprevalens bland låginkomsttagare än hos de med höga inkomster.
Motion och goda kostvanor kan stävja mycket i hjärtsjukdomsväg, men ett samhälle där det finns stora inkomst- och utbildningsklyftor är en grogrund för sjukdom.
”Om polariseringen mellan olika socioekonomiska grupper fortsätter att öka som i dag, riskerar kunskapen om hur man ska leva väl och länge att fördelas ännu ojämnare i framtiden”, säger docenten Bo Burström i tidningen Forskning och Framsteg där man i en artikel spekulerar i hur sjukdomsbilden kommer se ut om till exempel 50 år.
Det finns i framtiden en risk att infektionssjukdomar återkommer samt en oro för globala pandemier. Men ojämlikhet kan likväl vara ett potentiellt dödligt scenario och något man måste ta i beaktande i kampen mot folksjukdomarna.
”Det är viktigt med ett effektivt folkhälsoarbete som utgår från systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa hos befolkningen”. Det konstaterar svenska Folkhälsomyndigheten.
Det är alltså inte bara så att hjärt- och kärlsjukdomar är en dödlig åkomma som i vissa fall kan förhindras, utan den belyser också klyftorna i samhället.
Hjärt- och kärlhälsa bör vara god, men också jämlikt fördelad.
