De gör inrikespolitik av internationella avtal
Ålands demilitarisering görs upprepade gånger till finländsk inrikespolitik – trots att den grundar sig på internationella avtal. Den framställs som ett säkerhetspolitiskt problem – trots att företrädare för Försvarsmakten och Nato säger att den inte är det. Narrativen är felaktiga och orsakar större skada än nytta.
”Åland borde inte längre vara demilitariserat.” Det var ett av påståendena att ta ställning till i Yles valkompass inför riksdagsvalet.
Frågan är varför? Finlands riksdag har inte mandat att ensamt riva upp de internationella avtal som fastslår Ålands status, så vad gör ett sådant ställningstagande ens i kompassen?
Än intressantare är hur svaren på påståendet såg ut.
Hufvudstadsbladet plockade upp påståendet i Yles valkompass och intervjuade i slutet av mars två riksdagskandidater som svarade ”Helt av samma åsikt” på kompassens påstående om Ålands demilitarisering.
Dessa är generalmajor i.a. (i avsked) Pekka Toveri, som verkade som Försvarsmaktens underrättelsechef 2019–2020 och valdes in i riksdagen för Samlingspartiet i Nyland, och överste i.a. Kjell Törner, kommendör för Nylands brigad 2014–2017 som kandiderade för SFP i Nyland men som inte valdes in.
– En avskaffning av demilitariseringen skulle inte leda till någon stor militär närvaro på öarna. Men det skulle göra det lättare för oss att reagera vid behov och öka säkerheten för ålänningarna och oss andra om situationen försämras, säger Pekka Toveri till HBL.
Det är inte första gången demilitariseringen används av politiker på andra sidan Skiftet för att plocka egna poäng. Här fick de dessutom möjligheten att göra precis det serverad på silverfat av Yle.
Med tanke på hur tydligt svaren skiljer sig mellan partierna på vardera sida på den politiska höger–vänsterskalan är det ett intressant påstående för Yle att ha med i sin valkompass.
Men för alla med – även begränsad – kunskap och insyn i demilitariseringens historia och natur är påståendet helt absurt. De allra flesta väljare i Finland (och riksdagskandidater med för den delen) saknar denna kunskap.
Nu riskerar många att få den fullständigt felaktiga uppfattningen att demilitariseringen på Åland är något Finland bara kan bestämma sig för att sluta hålla på med.
Att ”avskaffa” demilitariseringen är ingenting som bara kan göras. Den kan omförhandlas – om parterna i avtalet är eniga.
Finland och riksdagen kan initiera denna diskussion, men som Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt, säger i tisdagens tidningen Åland:
– Det är problematiskt att välplacerade personer som ställer upp i riksdagsvalet profilerar sig med de här frågorna på ett sätt som går emot Finlands väldigt tydliga linje.
Det är inte heller första gången demilitariseringen framställs som ett säkerhetspolitiskt problem för Finland. För ganska precis ett år sedan fick marinens kommendör Jori Harju bemöta många frågor av den här typen i HBL.
– Vår förmåga och beredskap är sådan att vi klarar av att sköta vår uppgift och försvara Åland under alla omständigheter så att vi anländer dit först, sa han då.
Vad som faktiskt är ett problem i sammanhanget är att narrativet om demilitariseringen som ett säkerhetshot inte håller, och att det spär på missuppfattningar att försöka framställa den som ett sådant.
Demilitariseringen är inte heller ett problem för Nato, vilket har lyfts i flera sammanhang. Finland har från början varit noga med att betona Ålands status och den har inte ifrågasatts av något Natoland.
I de diplomatiska noter Utrikesministeriet skickade till Ålandskonventionens signatärmakter i somras om Finlands anslutning till Nato konstaterar man att medlemskapet inte står i konflikt med de internationella åtagandena om demilitariseringen och neutraliseringen.
Det som ofta glöms bort är att demilitarisering inte är något unikt för Åland. Det finns redan andra demilitariserade regioner som ingår i Nato – exempelvis Svalbard.
Alltså är det inte en ny fråga för alliansen att förhålla sig till, även om det var en nyhet för många att Åland har denna status. En viktig skillnad.
Upprepande av felaktiga narrativ om demilitariseringen som en risk och ett problem, och som rent av Finland på egen hand skulle kunna avvärja, orsakar mer skada än nytta. Och det är ingenting som Yle ska bidra till.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
