Allt svårare att inte bli lurad
Supportbedrägerier, scam-meddelanden, falska Airbnb-annonser, bluff-fakturor och nätfiske. Bara det senaste året har Nya Åland rapporterat om alla ovanstående. Men förra veckan hettade det till ordentligt då bedragare lade in storstöt på ålänningar.Tyvärr verkar det som att bedrägerierna inte försvinner – vi måste bara bli mer förberedda.
”Ditt OP-mobilkonto misstänks ha utsatts för bedrägeri. Du måste vidta åtgärder omedelbart”. Så lydde ett SMS på klockren finska som dök upp på min mobilskärm söndagen den 19 februari. Första reaktionen: panik. Jag var fem före att klicka på meddelandet innan jag insåg ”vänta nu, jag har ju inget OP-konto”. Så lätt är det alltså att bli duperad. Jag var en hårsmån från att gå på ett av de otaliga scamförsöken som verkar hagla över Åland just nu.
Samma veckoslut utsattes även ett stort antal ålänningar för telefonbedragare som försökte komma över totalt 200 000 euro. Mörkertalet kan vara ännu högre. 200 000 på en helg. Det är en svindlande stor summa.
Länge har det funnits en stereotypisk bild av vem som blir lurad, typiskt någon som är äldre och kanske inte har så stor it-vana. Men sanningen är att det kan drabba vem som helst. Bedragarna har blivit smartare, mer detaljorienterade och vet hur de ska skapa förtroende hos offret.
”Jag som aldrig skulle råka ut för något sådant här”. Det berättar ”Gunilla” som i sista sekund slapp få kontot länsat av telefonbedragarna. Hon fick ett samtal från en person som utgav sig för att vara postanställd och sa att det fanns ett paket innehållande en dyr dator och två telefoner i hennes namn och att det verkade som ett bedrägeri.
Det är förståeligt nog stressande för vem som helst att höra. Den till synes trevliga posttjänstemannen erbjöd sig sedan att koppla Gunilla till hennes banks säkerhetsavdelning. Väl där fick hon ytterligare vatten på kvarnen: ”Ojdå, det låter som ett ordentligt bedrägeri, men vi ska hjälpa dig”, sa bankmannen.
Han uppmanade sedan Gunilla att logga in på sitt konto via en länk. Men hon var så stressad att hon råkade knappa in fel kod. När hon skulle försöka på nytt såg hon på skärmen att bilden rörde sig på ett ovanligt sätt och blev misstänksam. Då valde hon att lägga på.
Det var alltså blotta turen som gjorde att Gunilla fick ha sina slantar ifred. Om hon knappat in rätt kod skulle hennes konto varit länsat.
Efter den här bluffhelgen gick polisen ut i en gemensam presskonferens med företrädare för banken och påminde alla om vad som gäller. Om man blir utsatt för ett bedrägeri och bovarna fått tillgång till ens bankkonto ska man omedelbart kontakta banken och spärra kontot. Sen ringa polisen. Ju snabbare banken kan agera desto större är chansen att bedragarnas transaktioner stoppas. Annars blir det svårt att få tillbaka pengarna.
Det fick Peter Häggblom på Wagnersällskapet i Helsingfors dyrt erfara i januari då han efter en Googlesökning kom in på Ålandsbankens hemsida och knappade in koderna till sällskapets bankkonto. Det han inte hade märkt var att hemsidan han sökt fram hade ett streck istället för en punkt i webbaddressen. Det slutade med att föreningen förlorade 120 000 euro, som inte kan fås tillbaka då Häggblom inte insåg vad som hänt förrän när han loggade in på nytt en vecka senare.
”Banken kan inte fungera som ett konsumentskydd för organiserad brottslighet”. Det säger Niko Saxholm, direktör med ansvar för bedrägeribekämpning och förebyggande av brott på Finans Finland, till Hbl.
Bank och polis hjälper så långt de kan, men då förutsätts det att man själv inser att man blivit utsatt för en bluff och agerar snabbt. Ansvaret ligger tyvärr på oss. Om vi vill skydda våra pengar måste vi vara försiktiga och noggranna. Läs därför på om olika bluffmetoder, speciellt de som härjar i din närregion. Ju mer exempel du har, desto enklare är det att själv identifiera varningsklockor. Polisen i Sverige har nyligen gått ut med sin första nationella informationskampanj med fysiska utskick till hushåll för att ge tips på hur man skyddar sig – kanske något även den åländska polisen kunde ta modell av?
Man ska inte behöva gå runt och vara rädd för att bli drabbad, men man behöver vara förberedd.
År 2020 fick polisen på Åland anmälningar om runt 400 000 euro som bedragare lurat till sig. Året efter var summan runt 200 000 euro. I fjol steg den kraftigt, till 800 000 euro. Det kan hända mig och det kan hända dig. Var påläst – och lita på magkänslan.
