Veckans två bionyheter – varav den ena av Ridley Scott, född 1937 – utspelar sig i framtiden och målar var för sig upp en rätt ledsam bild av kärleken och hela livet.
Will Glucks ”One Night Only” – i genren romantisk komedi – recenseras av Kerstin Gezelius i Dagens Nyheter. Hon beskriver filmens grundpremiss: allt utspelar sig i ett totalitärt samhälle där där sex utanför äktenskapet är olagligt och där singlar bara får mötas en enda kväll om året.
”Till en början är man nyfiken på hur den här nya världen fungerar”, skriver Kerstin Gezelius, och fortsätter:
”Alla är irriterade över att ha förlorat sin kroppsliga autonomi till kristna fascister och techbolag, men inte mer än folk är i dag över integritetsintrång och övervakning, så det är ganska väl fångat. Men när det i hela New York inte dyker upp en enda hacker som man kan betala för att kringgå reglerna börjar man undra över både trovärdighet och politiskt syfte.”
DN:s kritiker ger erkänsla till Monica Barbaro i den kvinnliga huvudrollen – ”väldigt vacker och lyckas trots det övertyga om blyg osäkerhet”, men tvålar till hennes motspelare Callum Turner: ”en yngre och träigare variant av Channing Tatum”.
Två stjärnor blir betyget i DN.
(Kulturredaktören säger: gå och se ”The Invite” i stället, en kompakt kammarkomedi där fyra superba skådespelare hugger in på ett manus med hög pinsamhetsfaktor och tjocka sorgkanter – den visas ännu denna vecka).
Banal Ridley Scott
Den andra bionyheten är Ridley Scotts ”The Dog Stars”. Också den utspelar sig i en dyster, fransig framtid.
”Ganska länge hoppas jag att Ridley Scott vid fyllda 88 skall bevisa att han ännu kan leverera den typ av filmmagi som klassikern ”Thelma och Louise” (1991) stod för,” skriver Svenska Yles filmkritiker Silja Sahlgren-Fodstad.
Och det börjar bra, enligt recensionen: ”Helheten är en visuell och ljudmässig njutning med flygturer över landskap så hisnande vackra att det suger till i magen.”
Men Silja Sahlgren-Fodstad vänder sig emot filmens tendens till banalitet. Hjälten Hig (Jacob Elordi) må gestaltas som en modern man som visar känslor och som inte verkar behöva hävda sig. Men kvinnan (Margaret Qualley) ”får stå för den intellektuella och vårdande sidan”, och fienden ”framställs som en ansiktslös massa snarare än enskilda individer. Och då är det förstås lättare att svälja slakten som följer.”
Två stjärnor där också. Manuset till ”The Dog Stars” är av Mark L. Smith och Christopher Wilkinson på basen av en roman av Peter Heller. I rollerna syns även Josh Brolin och Guy Pearce.
(Sidospår om Bond
Adam White skriver i ”The Independent” om hur både Callum Turner (gift med Dua Lipa, ser man på) och Jacob Elordi ses som tänkbara i titelrollen i nästa James Bond-film. Men:
”Elordi spelar huvudrollen i ”The Dog Stars” med premiär i veckan, en grå sörja till post-apokalyptisk thriller […] som fått blandad-till-negativ kritik hittills och som förutspås dra in 10-14 miljoner dollar i USA den här helgen – en katastrof för en film som kostade cirka 70 miljoner att producera. Turner i sin tur spelar huvudrollen i romantiska komedin ”One Night Only”, som kravlar sig upp på de brittiska biograferna några veckor efter ha floppat i USA. Den lyckades dra in bara 5 miljoner dollar under premiärhelgen, och siffrorna rasade med 64 procent helgen därpå.”
Detta innebär – om vi får tro Adam White – att båda skådespelarnas chanser att få spela Bond har krympt rejält. Adam White hänvisar till före detta favoriten Aaron Taylor-Johnson, som försvann spårlöst ur spekulationerna efter Marvel-floppen ”Kraven the Hunter”. Vi följer den spännande fortsättningen.)
Två stjärnor till fransk apa
På bioprogrammet i veckan finns även ”Mutiny”, ”Insidious – Out of the Further”, ”Spiderman – Brand New Day”, ”The Odyssey”, ”Spa Weekend” och ”The Invite”.
För barn visas ”Paw Patrol – dinosauriefilmen” och ”Marsupilami”. Philippe Lacheaus ”Marsupilami” hade premiär förra veckan, då fanns inga recensioner ännu. Nu finns det, av bland andra Stefan Hedberg i Aftonbladet, som skriver:
” Jag växte upp med Spirou, Asterix, Gaston, Tintin, alla de där fantastiska serierna. De är bland det finaste den här kontinenten har skapat i kulturväg.
Hade jag velat se en ambitiös äventyrsfilm som är direkt inspirerad av André Franquins skapelse? Intakt med den humorn och de extremt fantasifulla äventyren? Ja, självklart.”
En sådan film är dock inte ”Marsupilami”, enligt Stefan Hedberg. Helhetsomdömet lyder ”en familjekomedi om en tokig apa som ungarna säkert tycker är en helt okej förströelse till popcornen.” Två stjärnor.
